Tag Archives: säd

Stenålderskost, teori och praktik

Stenålderskost är ett av de mest missförstådda och missbrukade begreppen inom detta område och jag ska här försöka reda ut begreppen lite.

Stenålderskost går ut på att äta som vi gjort under äldre stenåldern (paleolitikum), innan vi blev jordbrukare. Eftersom det är den maten vi ätit under större delen av vår utveckling som art (2,5 miljoner år tills för 10 000 år sedan) anser man att det är den kosten vi har anpassats till. Belägg för detta kan man finna i studier som visar på negativa hälsoeffekter vid konsumtion av den mat som infördes med jordbruket, som cerealier och mjölk (se Lindeberg eller Cordain för fördjupning). Att äta som vi har anpassats till ska då göra att vi återfår en god hälsa, att vi blir fria från saker som diabetes och hjärt-kärlsjukdomar.

Många som inte vet bättre bättre brukar påpeka att stenåldersmänniskorna levde tills de blev 30 år gamla och att sättet de åt på inte kan säga oss något. För det första har man genom ett sådant uttalande uppvisat att man inte förstår begreppet genomsnittslivslängd. Genomsnittslivslängden är just det, ett genomsnitt. Eftersom många barn (som ju är de mest sårbara i gruppen) alltid dött i grupper som levt på stenåldersnivå dras genomsnittslivslängden ner kraftigt. Detta är enkel matematik. Sedan dog människor av saker som fall, enkla infektioner och rovdjur. Men faktum kvarstår att de som överlevde den farliga miljön levde länge och var friska, detta har också gällt folk som levt på detta sätt fram tills nyligen. Det finns massor med observationer som pekar på att saker som hjärt-kärlsjukdom, diabetes och cancer inte förekommit i någon betydande utsträckning.

Tanken är då att om vi äter samma typer av livsmedel och utesluter de livsmedel som inte fanns tillgängliga så kan vi också uppnå en bättre hälsa och bli befriade från dessa “civilisationssjukdomar”. Det handlar alltså inte om att imitera livsstilen hos någon stam av jägare-samlare utan att ta till oss vissa grundläggande principer baserade på observationer av dessa folk i kombination med modern forskning. Det evolutionära perspektivet fungerar som ett logiskt ramverk eller en lins genom vilken vi ser på kostforskningen. Jag upprepar: Vi härmar inte stenåldersfolken, gör man det har man totalt missat poängen.

Vi sätter istället samman en kost bestående av det som finns i varje livsmedelsbutik, men enbart av de livsmedel som fanns tillgängliga på stenåldern. Nu kommer vi alltså in på den praktiska delen.

Vi äter obegränsat av:

Fisk och skaldjur. Vildfångat är bättre än odlat.

Kött och fågel. Naturbeteskött (eller sprätthöns o.s.v.) och viltkött är bättre än kött från konventionellt uppfödda djur.

Ägg. Ägg från sprätthöns är bättre än de från konventionellt uppfödda höns. Ekologiska eller omega 3-berikade är näst bäst.

Inälvor. Samma sak gäller som för kött.

Grönsaker. Ät gärna varierat efter säsong.

Rotfrukter. Men begränsa intaget av vanlig potatis.

Vi kan äta, men inte en överdriva intaget av:

Frukt

Nötter

Vi äter inte:

Raffinerad mat som socker eller matfett

Cerealier (sädesslagen, alltså)

Mjölkprodukter

Charkuterier

Genom att äta på detta sätt är det i praktiken omöjligt att inte gå ner i vikt (om man är överviktig) eftersom maten är så energifattig. Den är däremot extremt näringsrik, att äta på detta sätt ger ett högre intag av alla näringsämnen än alla andra kosthållningar. Detta är det närmaste vi kan komma en optimal kost, efter vad vi idag vet. Den har dock problemet att den är rätt svår att följa, eftersom den är så restriktiv. Detta begränsar kostens användningsområden. Är man sjuk kanske man kan motivera sig själv att äta optimalt, men det är väldigt svårt annars. Speciellt eftersom vårt samhälle till viss del är uppbyggt kring konsumtionen av raffinerad mat och cerealier.

Vill man lägga till något till denna kost för att göra den enklare att följa är det bättre att lägga till matfett än något av det andra. Detta gör maten lite roligare, utan att förstöra allt för mycket. Dock ska man vara försiktig med detta om man försöker gå ner i vikt. Man kan också tillåta sig att äta lite vad man vill någon dag i veckan, för att underlätta det sociala livet.

Vill man styrketräna och lägga på sig muskler är detta också svårt att göra med denna kost. Det är helt enkelt svårt att få i sig tillräckligt med energi. Dock så är den närmast optimal i övrigt på grund av det stora proteinintaget och den stora mängd näring man får i sig. Vill du bygga upp dig bör du kanske lägga till lite matfett samt inte begränsa ditt intag av potatis. Vissa mer energirika delar av kosten kan också få ta större plats, som bananer och sötpotatis.

Stenålderskosten är också mycket dyr. Matkostnaderna skjuter i höjden, speciellt om man jämför med en kost bestående av pasta och ketchup. Dock så är det en prioriteringsfråga. Vissa verkar tycka det inte är så viktigt med hälsan, tills de själva blir sjuka. Man kanske i längden tjänar på detta eftersom sjukdom kostar. Det kan mycket väl bli en nettovinst. Självklart blir det det i livskvalitet, men alltså kanske även ekonomiskt.

Är inte kött miljöfarligt?

Är det inte dåligt för miljön att äta kött, eftersom köttproduktion kräver så mycket energi?

SVAR:

Nej, det stämmer inte. Det baseras på flera felaktiga antaganden. För det första kräver bara köttproduktion (jag använder här nötkött som exempel) som baseras på att mata djuren med cerealier (sädesslag) mer energi än något annat. Cerealier är för just till exempel kor onaturlig mat. Kor äter gräs (hönor äter allt möjligt som maskar och diverse frön, grisar äter det mesta o.s.v.). Kött från kor som får äta den mat de har utvecklats att äta mår bättre, producerar nyttigare kött och köttet kostar inte mer energi än bönor att producera. Beräkningarna som gjorts av en del vegetarianer baserar sig som sagt på att man matar korna med onaturlig mat i form av cerealier (som gör korna sjuka varför de pumpas fulla med antibiotika).

Här är en sak som många veganer och vegetarianer väljer att ignorera: Cerealieodling är oerhört dåligt för miljön. För att odla cerealier måste du ha en av två saker på åkrarna; döda djur eller fossila bränslen (konstgödsel). Så du använder alltså en massa olja för att odla säd, som subventioneras med skattemedel i USA och EU (det är därför det är så billigt, du tvingas betala för skräpet även om du inte köper det i affären – grattis!), som sedan korna måste äta. Klart att det kostar mer energi då.

Cerealieodling förstör dessutom landskapet och jorden som inget annat. Vad tror du hände med den amerikanska prärien och alla djur som fanns där? Mindre än tre procent finns kvar, resten används för att odla skattesubventionerad säd. Det ser likadant ut på många andra håll i världen. Tror du att landskapet har sett ut som det gör idag runt medelhavet och i mellanöstern i alla tider? Tänk om. Naturbeteskött samt odling av till exempel grönsaker och frukt är mycket snällare mot landskapet och miljön, dessutom kan djur födas upp på massor med ställen där det inte går att odla cerealier.

Jag rekommenderar eventuella veganer och vegetarianer som läser detta att kolla upp en text av Steven Davis samt “The Vegetarian Myth” (“Vegomyten” på svenska) av Lierre Kieth, även om Kieth verkar vara rätt, ska vi säga, speciell så man är tvungen att plöja igenom en hel del trams för att komma till hennes tämligen relevanta poänger.

Några problem med cerealier

Cerealier är ett finare ord för säd: Majs, vete, ris, råg, havre med flera. Cerealier är på sätt och vis den viktigaste gruppen födoämnen vi har, då det faktum att vi började odla säd är orsaken till att vår civilisation utvecklades som den gjorde. Orsaken till att jag sitter framför datorn och skriver här ikväll. Men konsumtion av cerealier, speciellt en överdriven sådan, kan potentiellt vara ett problem för många människor. Speciellt om cerealierna inte är förberedda på rätt sätt (läs gärna mina tidigare inlägg om surdeg). Jag tänkte här ta upp några av dessa problem.

Vitaminer och mineraler

Hårt processade cerealier, som polerat ris och vitt mjöl, är mycket näringsfattiga. Att det kan orsaka problem om en stor del av näringsintaget kommer från dessa är inte så svårt att räkna ut. Fullkornsvarianterna är betydlig mer näringsrika men också de är problematiska. Cerealier i stort saknar helt vitamin A (eller beta-karoten), B12, C och D. Om en stor mängd cerealier konsumeras så konsumeras ju dessa istället för något annat. Det innebär att intaget av dessa vitaminer kan blir lågt. Inte nödvändigtvis så lågt att rena bristsjukdomar uppstår (även om det ofta förekommer i u-länder), men lägre än vad som är optimalt. Dessutom så är biotillgängligheten för många B-vitaminer rätt låg i säd, det betyder att de tas upp i lägre utsträckning än från till exempel kött. Syrning eller groddning av mjöl förbättrar både biotillgängligheten och B-vitamininehållet till viss del. Biotillgängligheten hos mineralerna i säd är också många gånger rätt låg.

Fetter

Cerealier innehåller en hög halt omega 6-fetter och en mycket låg halt omega 3. Jag, och många andra, har skrivit om fettsyrebalans tidigare. Detta innebär också att djur som får äta mycket säd (istället för sin naturliga föda) får en sämre balans mellan omega 6 och 3 i köttet.

Antinutrienter

Säd är ju frön och har som sådana ett intresse av att inte bli uppätna. De har därför utvecklat försvar mot just detta. Detta försvar består bland annat av en del antinutrienter som vi som icke-fröätande art inte utvecklat sätt att komma förbi. Ett exempel på detta är fytinsyra som i fröet har som funktion att göra mineraler otillängliga så att fröet inte groddar. I vår mage gör fytinsyra mineralerna otillängliga så att de inte kan tas upp. Andra möjliga antinutrienter är alfa-amylasinhibitorer, proteasinhibitorer och lektiner. Lektiner är proteiner som har förmågan att binda till kolhydrater (alla våra celler har olika kolhydrater på ytan). Den lektin som är mest studerad är WGA (“Wheat Germ Agglutinin”). I stort sett varenda cell i kroppen kan binda till WGA. Det är i studier (Freed et al) visat att WGA kan binda till följande organ och vävnader: mun, mage, tarm, bukspottkörtel, skelettmuskulatur, njurar, hud, nervvävnad, reproduktionsorgan och plasmaproteiner (proteiner i blodet). Det största potentiella problemet med WGA (och möjligtvis liknande lektiner) är att det kan orsaka förändringar i mag-tarmkanalen. Detta skulle bland annat kunna göra att antigener från maten kan passera in i kroppen, vilket för mig vidare till nästa problem med cerealier:

Autoimmuna sjukdomar

Det finns evidens för att cerealier spelar en viktig roll i olika autoimmuna tillstånd, och även i tillstånd som normalt inte anses vara autoimmuna. Celiaki (glutenintolerans) är det mest kända exemplet på detta men det finns även en koppling mellan cerealier och reumatiod artrit, dermatitis herpetiformis, schizofreni, sjögrens symdrom, diabetes typ 1, autism och epilepsi (och kanske fler). Observera att jag inte säger att cerealiekonsumtion är en direkt orsak till alla dessa sjukdomar, bara att det finns vissa indikationer (olika starka) att det finns en koppling och/eller att en cerealiefri kost kan förbättra dem. En teori till varför denna koppling finns är att det sker genom så kallad mimikry, där proteiner i cerealierna (kanske på grund av en skadad tarm) tar sig in i kropppen utan att de blivit nedbrytna. Om dessa proteiner då har gemensamma drag med kroppsegna proteiner så skulle detta kunna innebära att immunförsvaret blir förvirrat och attackerar även kroppens egna vävnader.

Den mest galna hälsoartikeln i en kvällstidning någonsin?

Jag läste precis en fantastisk artikel i kvällstidningen som alla älskar att hata: Aftonbladet. I artikeln uttalar sig bland annat en chefsdietist på S:t George’s Hospital om olika slags livsmedel och deras effekt på vår hälsa. Själva grunden i detta kan starkt ifrågasättas då det knappast finns några magiska livsmedel, en god hälsa gundläggs genom att äta en variation av näringsrika och nyttiga livsmedel. Många kostexperter gör såhär, skriver upp något enskilt livsmedel som om det vore nyckeln till god hälsa (jag har väl nästintill gjort mig skyldig till det när det gäller kokos). Jag har aldrig riktigt förstått varför de gör detta, då det mest bidrar till förvirring. Kanske säljer de själva saker som torkade acaibär eller något. Gå inte på det hursomhelst. Ät kött (och fisk, ägg, fågel, skaldjur) och grönsaker av varierad sort så kommer du vara vid god hälsa oavsett om du utöver detta äter acaibär eller dricker resveratrolrikt  rödvin. Till artikeln och dess underhållande påståenden:

“Popcorn

Biosnackset kan enligt studier både förebygga cancer och vara bra för de som går på diet.

– De flesta vet inte att popcorn är ett fullkorn som minskar riskerna för hjärtsjukdomar och cancer och att 30 gram är jämförbart med en portion brunt ris eller fullkornspasta, säger Catherine Collins, chefsdietist vid St George’s hospital.

Popcorn innehåller också tre gånger så mycket fibrer som solrosfrön vilket gör dig mätt längre samtidigt som din blodsockernivå balanseras och sänker det dåliga kolesterolet. Det har till och med en dos av B-vitamin för att boosta din energi.

Tidigare studier har visat att popcorn innehåller stora mängder polyphenoler, antioxidanter som är bra i fighten mot fria radikaler som är en av orsakerna till sjukdomar som cancer och hjärtsjukdomar.

Men undvik att krydda med salt och socker.”

Jag älskar detta! Popcorn har ett skyhögt GI på 103 (med vitt bröd som referens). Så snabba (och koncentrerade) kolhydrater bidrar knappast till hälsa. Att säga att fullkorn skulle minska risken för något är dessutom att uppvisa en rejäl brist på kunnande. Det finns epidemiologiska studier som visar att de som uppger att de äter mer fullkorn har mindre cancer och hjärtsjukdomar än de som uppger att de äter mindre. Det betyder inte att fullkorn minskar risken för dessa sjukdomar, bara att det finns ett statistiskt samband (“korrelation”). Korrelation betyder inte kausalitet (orsakssamband). Det kan vara något helt annat som utmärker de som äter mer fullkorn som leder till att de är friskare. Såhär gör dietister jämt, tyvärr. Popcorn är skräpmat.

“Jordnötssmör

Det delikata smöret är en av de rikaste källorna till det hjärtvänliga enkelomättade fettsyrorna – det innehåller heller inte så mycket mättat fett och är en utsökt källa till protein som håller dig mätt längre. Det guldgula smöret innehåller också fibrer som är bra för tarmarna och folsyra som kan skydda mot grovtarmscancer och hjärtsjukdomar.

Nötter tros minska inflammationer i kroppen och boostar hälsan i blodkärlen runt hjärtat. Forskare på Harvard Medical School i Storbritannien har nyligen upptäckt att jordnötter fem gånger i veckan kan nära nog halvera risken för hjärtattack.

De som äter jordnötssmör äter också mindre efter en portion jordsnötssmör, vilket gör att håller vikten bättre.”

Bra, uppmana folk att äta ett av de mest irriterande livsmedel som finns. Jordnötter är extremt allergena och innehåller massor med skadliga lektiner. Jordnötter innehåller dessutom massor med proinflammatoriska omega 6-fettsyror, så de lär knappast “minska inflammationer i kroppen”. De flesta jordnötssmörsorter har tillverkaren dessutom tillsatt socker i, alltså mycket kolhydrater och fruktos. Kaka på kaka där. Att de som äter jordnötter skulle vara friskare beror snarast på att de då äter jordnötter istället för något annat. Detta annat är antagligen något som är ännu värre, som vitt bröd, snask eller liknande. Jordnötssmör är skräpmat.

“Vita bönor i tomatsås

Klassikern är en näringsrik kraftkälla av protein, fibrer, järn och kalcium. Dess kombination av mycket protein, vilket också håller ben och muskler friska, samt låga GI-värde, som frigör energi långsamt, gör att du känner dig mätt länge.

– Din blodsockernivå hålls stabil och kolesterolet sänks samtidigt som de olösliga fibrerna i bönorna flyttar sig in i de stora tarmarna eller grovtarmen där de gör extra nytta, säger Catherine Collins.

Det gör att det produceras fettsyror som tros ge näring till insidan av grovtarmen och därför ger ett visst skydd mot cancer. En portion på 80 gram motsvarar cirka en femtedel av en kvinnas rekommenderade intag av fibrer och en tiondel av hennes proteinbehov samt en fjärdedel av järnbehovet.

Även tomatsåsen har sina fördelar eftersom tomater är en utsökt källa till lycopene, en kraftfull antioxidant som hjälper till att förebygga hjärtsjukdomar och prostatacancer.”

Även vita bönor innehåller skadliga lektiner (som alla andra baljväxter) och konserverna innehåller dessutom tillsatt socker. Nu nämner de dessutom GI-värdet, det har bara betydelse här då och inte när det gäller pop-corn? Vita bönor i tomatsås är skräpmat (och rätt äckligt).

“Marmelad

Pektin, ett naturligt gelémedel som finns i bland annat marmelad och sylt, är bra mot förstoppning och halsont enligt en studie vid Institute of Food Research i USA. Det har också visat sig minska tumörtillväxt.

Även citrusen i marmeladen är nyttig och späckad med antioxidanter som sänker kolesterolet. Det finns dessutom 20 gånger mer antioxidanter i 1 gram marmelad jämfört med ett glas juice.

Trots att honung länge ansetts som betydligt nyttigare än den söta marmeladen så innehåller faktiskt marmelad mer vitaminer och antioxidanter från frukterna.

Däremot bör du välja en sort som innehåller lägre halt av socker.”

Underbart, de försöker rättfärdiga att äta marmelad! Marmelad är som de flesta, inklusive dietister hoppas jag, vet i princip en sockerlösning med frukt i. Massor med socker som till hälften består av fruktos. Mycket fruktos bidrar kraftigt till det metabola syndromet samt med största sannolikhet till gikt. Det kan också orsaka fettlever. Att det innehåller pektin rättfärdigar knappast att äta marmelad. Marmelad är skräpmat.

“Potatis

En potatis innehåller mer kalium än en banan, vilket hjälper till hålla blodsockret nere. Det är också en bra källa för lösliga fibrer, vilka hjälper till att hålla hjärta och mage friska. Potatis innehåller heller inget fett eller kolesterol och en bakad medelstor potatis har bara 135 kalorier och cirka en femtedel av ditt rekommenderade intag av protein och fibrer.

Med skalet på innehåller potatisen hälften av ditt rekommenderade dagliga intag av vitamin C, liksom vitamin B6 som boostar humöret, folsyra som minskar risken för olika typer av cancer, betakaroten för huden och ögonen samt järn.

Potatis har till och med högre halt antioxidanter än morötter, kiwi, vattenmelon, cantaloupe, räddisor och tomater.

Men hoppa över skedarna med smör till och undvik att steka den alltför ofta.”

Ja, potatis är näringsmässigt överlägset cerealier, vilket jag skrivit om tidigare. Men ät hellre annan rotfrukt som innehåller mindre kolhydrater och inte är lika irriterande för tarmen som potatis (som kan öka tarmens genomsläpplighet). Potatis är inte skräpmat, men heller inte magiskt.

“Fläsksvålar

Danskarna gillar att smaska i sig det här delikata barsnackset som de flesta vill ha men skäms för att fråga efter…

Två tredjedelar av fettet i fläsksvålarna är enkelomättade fetter vilket är bra för hjärtat. 13 procent av fettet kommer från stearinsyra, en typ av mättat fett som inte höjer kolesterolhalten.

– Eftersom det du äter är koncentrerad kollagen från hud så har det en fantastiskt hög proteingalt som gör att du känner dig mätt. Det är också bra för muskler och ben.

20 gram innehåller 2 gram mer protein än ett ägg och ungefär en femtedel av ditt rekommenderade dagliga intag. det innehåller också väldigt lite socker och bara 0,3 gram kolhydrater per påse.”

Fläsksvålar är kanske inte världens godaste tilltugg, men det är åtminstone bättre än de flesta andra. Det är rätt roligt att de nu skriver ut hur lite kolhydrater fläsksvålar innehåller som om det vore någonting positivt, när det tidigare i samma artikel står att det är bra att äta pop-corn och marmelad. Fläsksvålar är jätteäckligt.

“Nutella

Det låter som en dröm, men Nutella på mackan är faktiskt inte så tokigt för hälsan ändå. Den ljuvliga chokladkrämen innehåller lecitin, ett sojaextrakt som höjer energin och hjälper dig att känna dig mätt längre.

– Det är också färre kalorier jämfört med många sylter, har lägre GI och innehåller kalcium från skummat mjölk vilket är bra för frisk benstomme, säger dietisten och läkaren Sonia Kakar vid St George’s hospital.

Antioxidanterna i kakaon hjälper till att balansera blodtrycket och minskar risken för blodproppar. Hasselnötterna i Nutellan är utmärkt källa för de hjärt-vänliga fleromättade och enkelomättade fettsyrorna. Vitamin E höjer immunförsvaret och vitamin B höjer energinivån och förbättrar humöret- Det är också rikt på kalium, kalcium och magnesium vilket är bra för blodtrycket.

Men eftersom Nutella också innehåller massor med socker så bör man kanske inte äta hur mycket som helst varje dag.”

Jag tror nästan att detta tar priset för mest idiotiska hälsopåstående. Nutella är nyttigt nu helt plötsligt. Det finns få saker som är mer onyttigt än en skiva vitt bröd med nutella på, även om det är väldigt gott. Det är ointressant hur mycket nyttiga komponenter från nötter och kakao nutella innehåller eftersom det också innehåller massiva mängder socker. En dietist som uppmanar folk att bre en sockerlösning på sina mackor borde få sparken. Nutella är jättegott, men det är också skräpmat.

“Cheddarost

Cheddarost är späckat med kalcium! Det innehåller också stora mängder av andra viktiga näringsämnen som fosfor som ger starka tänder och ben, zink för huden, ett starkt immunförsvar och fertiliteten, riboflavin och vitamin B12 för energin och vitamin A för hud och ögon.

En bit cheddar efter måltiden neutraliserar syrorna i munnen och ökar salivproduktionen och hjälper till att hålla rent från matrester vilket är bra för tänderna.”

Ost är en helt okej mjölkprodukt då det inte har de insulinhöjande egenskaperna som mjölk och yoghurt har. Ät ost om du vill. Ost är gott.

Grattis Petra Weiss (som skrivit artikeln i Aftonbladet), du får priset för mest galna hälsoartikel hittills i år.

Växter kan inte springa

Jag har tidigare skrivit en del om hur vi som människor bör undvika ett stort intag av cerealier (frön från vissa grässorter), framförallt för att de innehåller ämnen som inte är bra för oss som gluten, lektiner och ämnen som hindrar upptaget av mineraler. De här argumenten kan för vissa vara svåra att greppa, de blir kanske lite för abstrakta. Vad som då kan vara bättre att förklara är varför cerealier (och i mindre utsträckning alla andra ätliga växter) innehåller skadliga ämnen.

I naturen blir alla uppätna av något annat, förr eller senare (till alla veganers förtret). När vi dör blir vi uppätna av växter, bakterier och insekter. Vi äter under vårt liv massor med djur och växter. Djur äter andra djur och så vidare. Djur kan försvara sig från att bli uppätna genom att springa iväg. Växter kan inte springa iväg, men de måste ändå försvara sig. Hur gör de då detta? Genom att utveckla gifter.

Genom att utveckla ämnen som skadar organismerna som äter upp dem kan växter överleva och föröka sig. Organismerna som äter växterna utvecklar då en tolerans mot dessa gifter varpå växterna utvecklar nya gifter, och så fortsätter det. Gifterna kan ha effekter som att förhindra näringsupptaget, skada tarmen, störa hormonsystemet eller helt enkelt döda organismen som äter växten. Cerealierna har här utvecklat gluten och diverse lektiner. Vi har lärt oss att neutralisera dessa till viss del genom groddning eller surdegsbakning, men inte helt och hållet. Detta märktes när vi slutade vara jägare-samlare och istället gick över till en ensidig cerealiediet. Människorna som gjorde detta blev korta och sjuka, vilket syns klart och tydligt i det arkeologiska materialet.

Vi har inte anpassat oss till cerealiekonsumtion. Visst kan många av oss äta mycket cerealier utan att må dåligt (även om alla mår bättre av att eliminera dem), men vi är inte på långa vägar fröätare. Råttor och fåglar, till exempel, har anpassat sig till cerealiekonsumtion i en mycket högre utsträckning, vilket märks i och med att de i sina tarmsystem har enzymer (som vi saknar) som hjälper dem att bryta ned cerealiernas skadliga ämnen.

Växter kan inte springa iväg. De är därför mer eller mindre giftiga. Det gör att vi tar skada av att äta för mycket av en och samma växt. Därför ska vi inte äta för mycket av en och samma växt. Ät djur istället, de kan springa iväg.

“The China Study” avslöjad, läs och gråt alla veganer

Det har skrivits mycket de senaste dagarna om “The China Study” (TCS), som är en bok som veganer ofta använder för att rättfärdiga sin skeva kosthållning. TCS påstås visa att människor i Kina som äter mer animalier och mer animaliskt protein blir mer sjuka än de som äter en mer växtbaserad kost. Nu har en bloggare som heter Denisa Minger gått igenom TCS-datan för att se i fall den faktiskt har tolkats rätt. Det har den tydligen inte, Campbell verkar vara en sifferfifflare av stora mått. Det främsta avslöjandet verkar vara att vetekonsumtion är starkt korrelerat till hjärtinfarkt. Hennes inlägg är 30 a4-sidor långt vid utskrift och jag tänkte sätta mig ner och läsa igenom det ordentligt framöver. Tills dess kan ni läsa inlägget själva samt andra bloggares inlägg om analysen:

Originalinlägget

Kostdoktorn

Anthony Colpo

Free the animal

Whole health source

PaNu

Campbell har tidigare debatterat med Loren Cordain där han ,som man säger, blev “ägd”. Cordain lägger upp referens efter referens, medan Campbell nöjer sig med att påstå att evolutionen inte kan säga något om vad en nyttig kost består i. Läs mer om debatten på Robb Wolfs blogg.

Växter kan inte springa

Jag har tidigare skrivit en del om hur vi som människor bör undvika ett stort intag av cerealier (frön från vissa grässorter), framförallt för att de innehåller ämnen som inte är bra för oss som gluten, lektiner och ämnen som hindrar upptaget av mineraler. De här argumenten kan för vissa vara svåra att greppa, de blir kanske lite för abstrakta. Vad som då kan vara bättre att förklara är varför cerealier (och i mindre utsträckning alla andra ätliga växter) innehåller skadliga ämnen.

I naturen blir alla uppätna av något annat, förr eller senare (till alla veganers förtret). När vi dör blir vi uppätna av växter, bakterier och insekter. Vi äter under vårt liv massor med djur och växter. Djur äter andra djur och så vidare. Djur kan försvara sig från att bli uppätna genom att springa iväg. Växter kan inte springa iväg, men de måste ändå försvara sig. Hur gör de då detta? Genom att utveckla gifter.

Genom att utveckla ämnen som skadar organismerna som äter upp dem kan växter överleva och föröka sig. Organismerna som äter växterna utvecklar då en tolerans mot dessa gifter varpå växterna utvecklar nya gifter, och så fortsätter det. Gifterna kan ha effekter som att förhindra näringsupptaget, skada tarmen, störa hormonsystemet eller helt enkelt döda organismen som äter växten. Cerealierna har här utvecklat gluten och diverse lektiner. Vi har lärt oss att neutralisera dessa till viss del genom groddning eller surdegsbakning, men inte helt och hållet. Detta märktes när vi slutade vara jägare-samlare och istället gick över till en ensidig cerealiediet. Människorna som gjorde detta blev korta och sjuka, vilket syns klart och tydligt i det arkeologiska materialet.

Vi har inte anpassat oss till cerealiekonsumtion. Visst kan många av oss äta mycket cerealier utan att må dåligt (även om alla mår bättre av att eliminera dem), men vi är inte på långa vägar fröätare. Råttor och fåglar, till exempel, har anpassat sig till cerealiekonsumtion i en mycket högre utsträckning, vilket märks i och med att de i sina tarmsystem har enzymer (som vi saknar) som hjälper dem att bryta ned cerealiernas skadliga ämnen.

Växter kan inte springa iväg. De är därför mer eller mindre giftiga. Det gör att vi tar skada av att äta för mycket av en och samma växt. Därför ska vi inte äta för mycket av en och samma växt. Ät djur istället, de kan springa iväg.

Vitt ris och diabetes

Det har skrivits en del (Expressen, SvD) om en studie som publicerades för ett par veckor sedan och som visade att ett högre intag av vitt ris ökar risken för diabetes typ 2. Det här är en epidemiologisk studie av typen prospektiv kohort (läs “hur vet vi det vi tror oss veta?”) och den är därmed väldigt osäker men det är bara ytterligare en i raden av studier som visar att snabba kolhydrater är onyttigt. Vitt ris innehåller dessutom i praktiken ingen näring, men kan kanske vara en del av kosten för en frisk och fysiskt aktiv person om intaget begränsas till “någon gång ibland” och om kosten i övrigt baserar sig på näringsrik mat som kött och grönsaker.

Den mest galna hälsoartikeln i en kvällstidning någonsin?

Jag läste precis en fantastisk artikel i kvällstidningen som alla älskar att hata: Aftonbladet. I artikeln uttalar sig bland annat en chefsdietist på S:t George’s Hospital om olika slags livsmedel och deras effekt på vår hälsa. Själva grunden i detta kan starkt ifrågasättas då det knappast finns några magiska livsmedel, en god hälsa gundläggs genom att äta en variation av näringsrika och nyttiga livsmedel. Många kostexperter gör såhär, skriver upp något enskilt livsmedel som om det vore nyckeln till god hälsa (jag har väl nästintill gjort mig skyldig till det när det gäller kokos). Jag har aldrig riktigt förstått varför de gör detta, då det mest bidrar till förvirring. Kanske säljer de själva saker som torkade acaibär eller något. Gå inte på det hursomhelst. Ät kött (och fisk, ägg, fågel, skaldjur) och grönsaker av varierad sort så kommer du vara vid god hälsa oavsett om du utöver detta äter acaibär eller dricker resveratrolrikt  rödvin. Till artikeln och dess underhållande påståenden:

“Popcorn

Biosnackset kan enligt studier både förebygga cancer och vara bra för de som går på diet.

– De flesta vet inte att popcorn är ett fullkorn som minskar riskerna för hjärtsjukdomar och cancer och att 30 gram är jämförbart med en portion brunt ris eller fullkornspasta, säger Catherine Collins, chefsdietist vid St George’s hospital.

Popcorn innehåller också tre gånger så mycket fibrer som solrosfrön vilket gör dig mätt längre samtidigt som din blodsockernivå balanseras och sänker det dåliga kolesterolet. Det har till och med en dos av B-vitamin för att boosta din energi.

Tidigare studier har visat att popcorn innehåller stora mängder polyphenoler, antioxidanter som är bra i fighten mot fria radikaler som är en av orsakerna till sjukdomar som cancer och hjärtsjukdomar.

Men undvik att krydda med salt och socker.”

Jag älskar detta! Popcorn har ett skyhögt GI på 103 (med vitt bröd som referens). Så snabba (och koncentrerade) kolhydrater bidrar knappast till hälsa. Att säga att fullkorn skulle minska risken för något är dessutom att uppvisa en rejäl brist på kunnande. Det finns epidemiologiska studier som visar att de som uppger att de äter mer fullkorn har mindre cancer och hjärtsjukdomar än de som uppger att de äter mindre. Det betyder inte att fullkorn minskar risken för dessa sjukdomar, bara att det finns ett statistiskt samband (“korrelation”). Korrelation betyder inte kausalitet (orsakssamband). Det kan vara något helt annat som utmärker de som äter mer fullkorn som leder till att de är friskare. Såhär gör dietister jämt, tyvärr. Popcorn är skräpmat.

“Jordnötssmör

Det delikata smöret är en av de rikaste källorna till det hjärtvänliga enkelomättade fettsyrorna – det innehåller heller inte så mycket mättat fett och är en utsökt källa till protein som håller dig mätt längre. Det guldgula smöret innehåller också fibrer som är bra för tarmarna och folsyra som kan skydda mot grovtarmscancer och hjärtsjukdomar.

Nötter tros minska inflammationer i kroppen och boostar hälsan i blodkärlen runt hjärtat. Forskare på Harvard Medical School i Storbritannien har nyligen upptäckt att jordnötter fem gånger i veckan kan nära nog halvera risken för hjärtattack.

De som äter jordnötssmör äter också mindre efter en portion jordsnötssmör, vilket gör att håller vikten bättre.”

Bra, uppmana folk att äta ett av de mest irriterande livsmedel som finns. Jordnötter är extremt allergena och innehåller massor med skadliga lektiner. Jordnötter innehåller dessutom massor med proinflammatoriska omega 6-fettsyror, så de lär knappast “minska inflammationer i kroppen”. De flesta jordnötssmörsorter har tillverkaren dessutom tillsatt socker i, alltså mycket kolhydrater och fruktos. Kaka på kaka där. Att de som äter jordnötter skulle vara friskare beror snarast på att de då äter jordnötter istället för något annat. Detta annat är antagligen något som är ännu värre, som vitt bröd, snask eller liknande. Jordnötssmör är skräpmat.

“Vita bönor i tomatsås

Klassikern är en näringsrik kraftkälla av protein, fibrer, järn och kalcium. Dess kombination av mycket protein, vilket också håller ben och muskler friska, samt låga GI-värde, som frigör energi långsamt, gör att du känner dig mätt länge.

– Din blodsockernivå hålls stabil och kolesterolet sänks samtidigt som de olösliga fibrerna i bönorna flyttar sig in i de stora tarmarna eller grovtarmen där de gör extra nytta, säger Catherine Collins.

Det gör att det produceras fettsyror som tros ge näring till insidan av grovtarmen och därför ger ett visst skydd mot cancer. En portion på 80 gram motsvarar cirka en femtedel av en kvinnas rekommenderade intag av fibrer och en tiondel av hennes proteinbehov samt en fjärdedel av järnbehovet.

Även tomatsåsen har sina fördelar eftersom tomater är en utsökt källa till lycopene, en kraftfull antioxidant som hjälper till att förebygga hjärtsjukdomar och prostatacancer.”

Även vita bönor innehåller skadliga lektiner (som alla andra baljväxter) och konserverna innehåller dessutom tillsatt socker. Nu nämner de dessutom GI-värdet, det har bara betydelse här då och inte när det gäller pop-corn? Vita bönor i tomatsås är skräpmat (och rätt äckligt).

“Marmelad

Pektin, ett naturligt gelémedel som finns i bland annat marmelad och sylt, är bra mot förstoppning och halsont enligt en studie vid Institute of Food Research i USA. Det har också visat sig minska tumörtillväxt.

Även citrusen i marmeladen är nyttig och späckad med antioxidanter som sänker kolesterolet. Det finns dessutom 20 gånger mer antioxidanter i 1 gram marmelad jämfört med ett glas juice.

Trots att honung länge ansetts som betydligt nyttigare än den söta marmeladen så innehåller faktiskt marmelad mer vitaminer och antioxidanter från frukterna.

Däremot bör du välja en sort som innehåller lägre halt av socker.”

Underbart, de försöker rättfärdiga att äta marmelad! Marmelad är som de flesta, inklusive dietister hoppas jag, vet i princip en sockerlösning med frukt i. Massor med socker som till hälften består av fruktos. Mycket fruktos bidrar kraftigt till det metabola syndromet samt med största sannolikhet till gikt. Det kan också orsaka fettlever. Att det innehåller pektin rättfärdigar knappast att äta marmelad. Marmelad är skräpmat.

“Potatis

En potatis innehåller mer kalium än en banan, vilket hjälper till hålla blodsockret nere. Det är också en bra källa för lösliga fibrer, vilka hjälper till att hålla hjärta och mage friska. Potatis innehåller heller inget fett eller kolesterol och en bakad medelstor potatis har bara 135 kalorier och cirka en femtedel av ditt rekommenderade intag av protein och fibrer.

Med skalet på innehåller potatisen hälften av ditt rekommenderade dagliga intag av vitamin C, liksom vitamin B6 som boostar humöret, folsyra som minskar risken för olika typer av cancer, betakaroten för huden och ögonen samt järn.

Potatis har till och med högre halt antioxidanter än morötter, kiwi, vattenmelon, cantaloupe, räddisor och tomater.

Men hoppa över skedarna med smör till och undvik att steka den alltför ofta.”

Ja, potatis är näringsmässigt överlägset cerealier, vilket jag skrivit om tidigare. Men ät hellre annan rotfrukt som innehåller mindre kolhydrater och inte är lika irriterande för tarmen som potatis (som kan öka tarmens genomsläpplighet). Potatis är inte skräpmat, men heller inte magiskt.

“Fläsksvålar

Danskarna gillar att smaska i sig det här delikata barsnackset som de flesta vill ha men skäms för att fråga efter…

Två tredjedelar av fettet i fläsksvålarna är enkelomättade fetter vilket är bra för hjärtat. 13 procent av fettet kommer från stearinsyra, en typ av mättat fett som inte höjer kolesterolhalten.

– Eftersom det du äter är koncentrerad kollagen från hud så har det en fantastiskt hög proteingalt som gör att du känner dig mätt. Det är också bra för muskler och ben.

20 gram innehåller 2 gram mer protein än ett ägg och ungefär en femtedel av ditt rekommenderade dagliga intag. det innehåller också väldigt lite socker och bara 0,3 gram kolhydrater per påse.”

Fläsksvålar är kanske inte världens godaste tilltugg, men det är åtminstone bättre än de flesta andra. Det är rätt roligt att de nu skriver ut hur lite kolhydrater fläsksvålar innehåller som om det vore någonting positivt, när det tidigare i samma artikel står att det är bra att äta pop-corn och marmelad. Fläsksvålar är jätteäckligt.

“Nutella

Det låter som en dröm, men Nutella på mackan är faktiskt inte så tokigt för hälsan ändå. Den ljuvliga chokladkrämen innehåller lecitin, ett sojaextrakt som höjer energin och hjälper dig att känna dig mätt längre.

– Det är också färre kalorier jämfört med många sylter, har lägre GI och innehåller kalcium från skummat mjölk vilket är bra för frisk benstomme, säger dietisten och läkaren Sonia Kakar vid St George’s hospital.

Antioxidanterna i kakaon hjälper till att balansera blodtrycket och minskar risken för blodproppar. Hasselnötterna i Nutellan är utmärkt källa för de hjärt-vänliga fleromättade och enkelomättade fettsyrorna. Vitamin E höjer immunförsvaret och vitamin B höjer energinivån och förbättrar humöret- Det är också rikt på kalium, kalcium och magnesium vilket är bra för blodtrycket.

Men eftersom Nutella också innehåller massor med socker så bör man kanske inte äta hur mycket som helst varje dag.”

Jag tror nästan att detta tar priset för mest idiotiska hälsopåstående. Nutella är nyttigt nu helt plötsligt. Det finns få saker som är mer onyttigt än en skiva vitt bröd med nutella på, även om det är väldigt gott. Det är ointressant hur mycket nyttiga komponenter från nötter och kakao nutella innehåller eftersom det också innehåller massiva mängder socker. En dietist som uppmanar folk att bre en sockerlösning på sina mackor borde få sparken. Nutella är jättegott, men det är också skräpmat.

“Cheddarost

Cheddarost är späckat med kalcium! Det innehåller också stora mängder av andra viktiga näringsämnen som fosfor som ger starka tänder och ben, zink för huden, ett starkt immunförsvar och fertiliteten, riboflavin och vitamin B12 för energin och vitamin A för hud och ögon.

En bit cheddar efter måltiden neutraliserar syrorna i munnen och ökar salivproduktionen och hjälper till att hålla rent från matrester vilket är bra för tänderna.”

Ost är en helt okej mjölkprodukt då det inte har de insulinhöjande egenskaperna som mjölk och yoghurt har. Ät ost om du vill. Ost är gott.

Grattis Petra Weiss (som skrivit artikeln i Aftonbladet), du får priset för mest galna hälsoartikel hittills i år.

Cerealier

Jag har tidigare skrivit om cerealier och varför jag anser att de ska intas med försiktighet. Detta är värt att ta upp igen, läs det inlägget. Jag tänkte samla lite andra artiklar om cerealier här för er som vill läsa mer:

Stephan på Whole Health Source har skrivit ett inlägg här.

Loren Cordain har skrivit en utförlig artikel som heter “Cereal Grains: Humanity’s double-edged sword”.

Kurt Harris på PaNu har skrivit tre inlägg om detta: “The argument agains cereal grains I” och “The argument agains cereal grains II”, samt “Where are all the healthy whole grains?”

Jag lägger till fler allt eftersom.