Tag Archives: potatis

LCHF del 2 – praktik

I del två av lchf-serien går vi igenom de praktiska bitarna. Vi börjar med att konstatera vem lchf passar för. Det är främst du som har eller är på väg mot det metabola syndromet som är en lämplig kandidat för lchf. Det metabola syndromet (kallas även insulinresistenssymdrom) karakteriseras av bukfetma (“ölmage”, fettet samlas på mitten), högt blodtryck, höga triglycerider i blodet, låg HDL-nivå i blodet samt nedsatt glukostolerans eller diabetes typ två (googla dessa saker om du är osäker på vad de innebär). Lchf fungerar mycket bra för att behandla det metabola syndromet, så jag tycker definitivt att du ska testa om dessa saker stämmer in på dig. Det kan också vara intressant eller givande att testa lchf om du har några extra trivselkilon att tappa, men då behöver du antagligen inte vara lika strikt. Jag tycker inte du som är smal och frisk eller tränar hårt ska äta lchf, då det innebär att du begränsar ditt matval i onödan. Du kan då nöja dig med en kolhydratreducerad kost, även om det inte på något sätt är farligt att äta lchf om det är det du vill.

Det komplicerade sättet att äta lchf på är att räkna mängden kolhydrater du äter, gram för gram. En övre gräns som fungerar för de flesta är 50 gram om dagen. Det finns på nätet och i bokform en mängd olika livsmedelstabeller du kan använda dig av. Det enkla sättet är att istället följa dessa generella riktlinjer:

Ät hur mycket du vill av:

Kött, fisk, fågel, ägg, ost och skaldjur

Grönsaker som växer ovan jord som kål, broccoli och sallad (tomat är inte en grönsak)

Matfett som smör, grädde och olja

Ät, men med måtta:

Relativ kolhydratfattig frukt som tomat

Nötter

Baljväxter som bönor och linser

Rotfrukter förutom potatis och sötpotatis

Ät inte alls:

Cerealier som vete, dinkel, havre och ris

Kolhydratrika rötter som potatis, jordärtskocka och sötpotatis

Frukt

Mjölk och yoghurt

Läsk, snask och annan skräpmat (duh!)

Att följa denna enkla lista kan ta dig långt, men kanske inte hela vägen. Slutar du gå ner i vikt måste du se över din kost så att du inte hamnar i de vanligaste fallgroparna. För mycket mjölkprodukter är den vanligaste av dessa. Grädde, creme fraiche och ost kan för många hindra viktnedgången då det är väldigt lätt att äta för mycket av dem. Vissa kan också vara känsliga för dem då de har vissa egenskaper som kan vara problematiska, men det är lite överkurs.

En annan mycket vanlig fallgrop är något som på engelska kallas för “carb creep”, vilket betyder att mängden kolhydrater du äter sakta men säkert ökat utan att du märkt det. Kanske har det blivit lite för mycket nötter, tomater eller morötter? Börja om och var så strikt som möjligt.

Sen är det också alldeles för vanligt att man börjar försöka hitta substitut för de gamla godsakerna man nu saknar. Man börjar göra låtsaspannkakor och äta “lowcarbgodis”. Gör inte det. Dels så kan du få i dig en massa sötningsmedel som för den som är känslig kan skapa problem då det lurar kroppen att du ätit socker, vilket kan göra att hungersignaler och liknande inte fungerar som de ska. Sen gör dessa substitut också att det blir svårare att en gång för alla bli av med dåliga vanor. Ät riktig mat. Jag ser hellre att du äter lite riktig glass av bra kvalitet på helgen än att du stoppar i dig en massa låtsasgodis hela tiden.

Nästa gång går vi igenom hur man kan ändra den grundläggande lchf-dieten så att den passar dig som tränar mycket.

Den mobbade potatisen

Jag anser som bekant att vi generellt sett mår bättre av att äta lite mindre kolhydrater än vad som brukar rekommenderas från officiellt håll. En överviktig eller sjuk person mår allt som oftast bättre av att dra ner på framförallt sockret men även stärkelse och alltför söt frukt. Men om man är fysiskt aktiv, smal och frisk så kan man äta lite mer kolhydrater (helst inte 55 energiprocent dock!). Det ger mer variation och lite roligare mat än den mer strikta kost en överviktig kanske måste äta. De flesta friska individer brukar kunna ligga på ett kolhydratintag på mellan tio och fyrtio procent av energiintaget (vad som är optimalt varierar mellan individer). Då är frågan varifrån dessa kolhydrater bör komma?

Ur ett evolutionärt perspektiv så är cerealier inget vi har ätit annat än i nödfall, och då inte speciellt mycket. Cerealier innehåller mycket ämnen som är skadliga för oss. Gluten och glutenliknande proteiner är utvecklade för att skada tarmen på den som äter cerealierna, fytinsyra binder upp mineraler så att vi inte kan ta upp dem och olika lektiner i cerealierna verkar kunna bidra till många sjukdomstillstånd (inklusive autoimmuna sjukdomar). Cerealier är också relativt näringsfattiga i jämförelse med många andra livsmedelsgrupper.

Våra kolhydrater har istället alltid kommit från framförallt två källor: Frukt och rötter. Frukt har jag skrivit om tidigare och jag tänker inte ta upp det mer nu. Jag vill istället slå ett slag för rötter (alltså rotfrukter) som en källa till kolhydrater, i form av stärkelse. Det finns en rad olika rötter i butiken idag och den som intas i störst utsträckning av svenskarna är potatisen. Potatisen har kommit i onåd, framförallt på grund av våra så kallade GI-gurus. Potatis har nämligen marginellt högre glykemiskt index än pasta. Men då vill jag påpeka en sak: GI är kraftigt överskattat om du inte äter tämligen mycket kolhydrater. Om du äter en potatis till varje måltid så är det tämligen ointressant vilket GI den har. Potatis innehåller bara cirka 16% stärkelse, vilket kan jämföras med pastans 26% när den är kokt och 72% okokt. Om du dessutom väljer att ha potatis i matlådan så är det ännu mindre problem. Det är nämligen så att om du kokar potatis och låter den svalna av för att sedan äta den (till exempel genom att göra pytt-i-panna) så ombildas en del av stärkelsen i potatisen till så kallad resistent stärkelse som inte kan tas upp i tarmen och därför fungerar som kostfiber. Potatisens GI blir då mycket lågt. Jag kokar upp en rejäl kastrull potatis en eller två gånger i veckan så är det bara att ta en potatis eller två ur kylen när det är matdags.

Potatis är också överlägset cerealier som ris och pasta ur näringssynpunkt genom att den har en bättre aminosyrasammansättning, innehåller c-vitamin, har mer antioxidanter (om det nu är viktigt, vilket inte är säkert) samt för att den bidrar till en bättre syra-basbalans. Potatis och andra rötter innehåller dock en del ämnen som är mindre bra, som vissa lektiner och solanin. Skadan de kan orsaka är dock inte ens jämförbar med den som kommer av till exempel vetemjöl och socker. Det kan dock finnas orsak att vara försiktig även med rotfrukter om man har magproblem som IBS, IBD, Crohn’s eller Ulcerös Kolit.

Sammanfattningsvis: Är du frisk och smal så kan du äta mer kolhydrater än en person som är (eller har varit) metabolt sjuk (kraftig övervikt, bukfetma, typ-2 diabetes o.s.v.). Den exakta mängd kolhydrater du kan äta är individuell och du måste komma fram till den själv genom att experimentera. Om du börjar gå upp i vikt, får alltför stora blodsockersvängningar med kraftig hunger och ett kraftigt sötsug som följd så äter du för mycket. Dessa kolhydrater bör INTE komma från cerealier utan från frukt och rötter. Potatis är lämplig som en av dessa rötter, speciellt om du kokar den och låter den svalna av innan konsumtion.

Den mest galna hälsoartikeln i en kvällstidning någonsin?

Jag läste precis en fantastisk artikel i kvällstidningen som alla älskar att hata: Aftonbladet. I artikeln uttalar sig bland annat en chefsdietist på S:t George’s Hospital om olika slags livsmedel och deras effekt på vår hälsa. Själva grunden i detta kan starkt ifrågasättas då det knappast finns några magiska livsmedel, en god hälsa gundläggs genom att äta en variation av näringsrika och nyttiga livsmedel. Många kostexperter gör såhär, skriver upp något enskilt livsmedel som om det vore nyckeln till god hälsa (jag har väl nästintill gjort mig skyldig till det när det gäller kokos). Jag har aldrig riktigt förstått varför de gör detta, då det mest bidrar till förvirring. Kanske säljer de själva saker som torkade acaibär eller något. Gå inte på det hursomhelst. Ät kött (och fisk, ägg, fågel, skaldjur) och grönsaker av varierad sort så kommer du vara vid god hälsa oavsett om du utöver detta äter acaibär eller dricker resveratrolrikt  rödvin. Till artikeln och dess underhållande påståenden:

“Popcorn

Biosnackset kan enligt studier både förebygga cancer och vara bra för de som går på diet.

– De flesta vet inte att popcorn är ett fullkorn som minskar riskerna för hjärtsjukdomar och cancer och att 30 gram är jämförbart med en portion brunt ris eller fullkornspasta, säger Catherine Collins, chefsdietist vid St George’s hospital.

Popcorn innehåller också tre gånger så mycket fibrer som solrosfrön vilket gör dig mätt längre samtidigt som din blodsockernivå balanseras och sänker det dåliga kolesterolet. Det har till och med en dos av B-vitamin för att boosta din energi.

Tidigare studier har visat att popcorn innehåller stora mängder polyphenoler, antioxidanter som är bra i fighten mot fria radikaler som är en av orsakerna till sjukdomar som cancer och hjärtsjukdomar.

Men undvik att krydda med salt och socker.”

Jag älskar detta! Popcorn har ett skyhögt GI på 103 (med vitt bröd som referens). Så snabba (och koncentrerade) kolhydrater bidrar knappast till hälsa. Att säga att fullkorn skulle minska risken för något är dessutom att uppvisa en rejäl brist på kunnande. Det finns epidemiologiska studier som visar att de som uppger att de äter mer fullkorn har mindre cancer och hjärtsjukdomar än de som uppger att de äter mindre. Det betyder inte att fullkorn minskar risken för dessa sjukdomar, bara att det finns ett statistiskt samband (“korrelation”). Korrelation betyder inte kausalitet (orsakssamband). Det kan vara något helt annat som utmärker de som äter mer fullkorn som leder till att de är friskare. Såhär gör dietister jämt, tyvärr. Popcorn är skräpmat.

“Jordnötssmör

Det delikata smöret är en av de rikaste källorna till det hjärtvänliga enkelomättade fettsyrorna – det innehåller heller inte så mycket mättat fett och är en utsökt källa till protein som håller dig mätt längre. Det guldgula smöret innehåller också fibrer som är bra för tarmarna och folsyra som kan skydda mot grovtarmscancer och hjärtsjukdomar.

Nötter tros minska inflammationer i kroppen och boostar hälsan i blodkärlen runt hjärtat. Forskare på Harvard Medical School i Storbritannien har nyligen upptäckt att jordnötter fem gånger i veckan kan nära nog halvera risken för hjärtattack.

De som äter jordnötssmör äter också mindre efter en portion jordsnötssmör, vilket gör att håller vikten bättre.”

Bra, uppmana folk att äta ett av de mest irriterande livsmedel som finns. Jordnötter är extremt allergena och innehåller massor med skadliga lektiner. Jordnötter innehåller dessutom massor med proinflammatoriska omega 6-fettsyror, så de lär knappast “minska inflammationer i kroppen”. De flesta jordnötssmörsorter har tillverkaren dessutom tillsatt socker i, alltså mycket kolhydrater och fruktos. Kaka på kaka där. Att de som äter jordnötter skulle vara friskare beror snarast på att de då äter jordnötter istället för något annat. Detta annat är antagligen något som är ännu värre, som vitt bröd, snask eller liknande. Jordnötssmör är skräpmat.

“Vita bönor i tomatsås

Klassikern är en näringsrik kraftkälla av protein, fibrer, järn och kalcium. Dess kombination av mycket protein, vilket också håller ben och muskler friska, samt låga GI-värde, som frigör energi långsamt, gör att du känner dig mätt länge.

– Din blodsockernivå hålls stabil och kolesterolet sänks samtidigt som de olösliga fibrerna i bönorna flyttar sig in i de stora tarmarna eller grovtarmen där de gör extra nytta, säger Catherine Collins.

Det gör att det produceras fettsyror som tros ge näring till insidan av grovtarmen och därför ger ett visst skydd mot cancer. En portion på 80 gram motsvarar cirka en femtedel av en kvinnas rekommenderade intag av fibrer och en tiondel av hennes proteinbehov samt en fjärdedel av järnbehovet.

Även tomatsåsen har sina fördelar eftersom tomater är en utsökt källa till lycopene, en kraftfull antioxidant som hjälper till att förebygga hjärtsjukdomar och prostatacancer.”

Även vita bönor innehåller skadliga lektiner (som alla andra baljväxter) och konserverna innehåller dessutom tillsatt socker. Nu nämner de dessutom GI-värdet, det har bara betydelse här då och inte när det gäller pop-corn? Vita bönor i tomatsås är skräpmat (och rätt äckligt).

“Marmelad

Pektin, ett naturligt gelémedel som finns i bland annat marmelad och sylt, är bra mot förstoppning och halsont enligt en studie vid Institute of Food Research i USA. Det har också visat sig minska tumörtillväxt.

Även citrusen i marmeladen är nyttig och späckad med antioxidanter som sänker kolesterolet. Det finns dessutom 20 gånger mer antioxidanter i 1 gram marmelad jämfört med ett glas juice.

Trots att honung länge ansetts som betydligt nyttigare än den söta marmeladen så innehåller faktiskt marmelad mer vitaminer och antioxidanter från frukterna.

Däremot bör du välja en sort som innehåller lägre halt av socker.”

Underbart, de försöker rättfärdiga att äta marmelad! Marmelad är som de flesta, inklusive dietister hoppas jag, vet i princip en sockerlösning med frukt i. Massor med socker som till hälften består av fruktos. Mycket fruktos bidrar kraftigt till det metabola syndromet samt med största sannolikhet till gikt. Det kan också orsaka fettlever. Att det innehåller pektin rättfärdigar knappast att äta marmelad. Marmelad är skräpmat.

“Potatis

En potatis innehåller mer kalium än en banan, vilket hjälper till hålla blodsockret nere. Det är också en bra källa för lösliga fibrer, vilka hjälper till att hålla hjärta och mage friska. Potatis innehåller heller inget fett eller kolesterol och en bakad medelstor potatis har bara 135 kalorier och cirka en femtedel av ditt rekommenderade intag av protein och fibrer.

Med skalet på innehåller potatisen hälften av ditt rekommenderade dagliga intag av vitamin C, liksom vitamin B6 som boostar humöret, folsyra som minskar risken för olika typer av cancer, betakaroten för huden och ögonen samt järn.

Potatis har till och med högre halt antioxidanter än morötter, kiwi, vattenmelon, cantaloupe, räddisor och tomater.

Men hoppa över skedarna med smör till och undvik att steka den alltför ofta.”

Ja, potatis är näringsmässigt överlägset cerealier, vilket jag skrivit om tidigare. Men ät hellre annan rotfrukt som innehåller mindre kolhydrater och inte är lika irriterande för tarmen som potatis (som kan öka tarmens genomsläpplighet). Potatis är inte skräpmat, men heller inte magiskt.

“Fläsksvålar

Danskarna gillar att smaska i sig det här delikata barsnackset som de flesta vill ha men skäms för att fråga efter…

Två tredjedelar av fettet i fläsksvålarna är enkelomättade fetter vilket är bra för hjärtat. 13 procent av fettet kommer från stearinsyra, en typ av mättat fett som inte höjer kolesterolhalten.

– Eftersom det du äter är koncentrerad kollagen från hud så har det en fantastiskt hög proteingalt som gör att du känner dig mätt. Det är också bra för muskler och ben.

20 gram innehåller 2 gram mer protein än ett ägg och ungefär en femtedel av ditt rekommenderade dagliga intag. det innehåller också väldigt lite socker och bara 0,3 gram kolhydrater per påse.”

Fläsksvålar är kanske inte världens godaste tilltugg, men det är åtminstone bättre än de flesta andra. Det är rätt roligt att de nu skriver ut hur lite kolhydrater fläsksvålar innehåller som om det vore någonting positivt, när det tidigare i samma artikel står att det är bra att äta pop-corn och marmelad. Fläsksvålar är jätteäckligt.

“Nutella

Det låter som en dröm, men Nutella på mackan är faktiskt inte så tokigt för hälsan ändå. Den ljuvliga chokladkrämen innehåller lecitin, ett sojaextrakt som höjer energin och hjälper dig att känna dig mätt längre.

– Det är också färre kalorier jämfört med många sylter, har lägre GI och innehåller kalcium från skummat mjölk vilket är bra för frisk benstomme, säger dietisten och läkaren Sonia Kakar vid St George’s hospital.

Antioxidanterna i kakaon hjälper till att balansera blodtrycket och minskar risken för blodproppar. Hasselnötterna i Nutellan är utmärkt källa för de hjärt-vänliga fleromättade och enkelomättade fettsyrorna. Vitamin E höjer immunförsvaret och vitamin B höjer energinivån och förbättrar humöret- Det är också rikt på kalium, kalcium och magnesium vilket är bra för blodtrycket.

Men eftersom Nutella också innehåller massor med socker så bör man kanske inte äta hur mycket som helst varje dag.”

Jag tror nästan att detta tar priset för mest idiotiska hälsopåstående. Nutella är nyttigt nu helt plötsligt. Det finns få saker som är mer onyttigt än en skiva vitt bröd med nutella på, även om det är väldigt gott. Det är ointressant hur mycket nyttiga komponenter från nötter och kakao nutella innehåller eftersom det också innehåller massiva mängder socker. En dietist som uppmanar folk att bre en sockerlösning på sina mackor borde få sparken. Nutella är jättegott, men det är också skräpmat.

“Cheddarost

Cheddarost är späckat med kalcium! Det innehåller också stora mängder av andra viktiga näringsämnen som fosfor som ger starka tänder och ben, zink för huden, ett starkt immunförsvar och fertiliteten, riboflavin och vitamin B12 för energin och vitamin A för hud och ögon.

En bit cheddar efter måltiden neutraliserar syrorna i munnen och ökar salivproduktionen och hjälper till att hålla rent från matrester vilket är bra för tänderna.”

Ost är en helt okej mjölkprodukt då det inte har de insulinhöjande egenskaperna som mjölk och yoghurt har. Ät ost om du vill. Ost är gott.

Grattis Petra Weiss (som skrivit artikeln i Aftonbladet), du får priset för mest galna hälsoartikel hittills i år.

Den mest galna hälsoartikeln i en kvällstidning någonsin?

Jag läste precis en fantastisk artikel i kvällstidningen som alla älskar att hata: Aftonbladet. I artikeln uttalar sig bland annat en chefsdietist på S:t George’s Hospital om olika slags livsmedel och deras effekt på vår hälsa. Själva grunden i detta kan starkt ifrågasättas då det knappast finns några magiska livsmedel, en god hälsa gundläggs genom att äta en variation av näringsrika och nyttiga livsmedel. Många kostexperter gör såhär, skriver upp något enskilt livsmedel som om det vore nyckeln till god hälsa (jag har väl nästintill gjort mig skyldig till det när det gäller kokos). Jag har aldrig riktigt förstått varför de gör detta, då det mest bidrar till förvirring. Kanske säljer de själva saker som torkade acaibär eller något. Gå inte på det hursomhelst. Ät kött (och fisk, ägg, fågel, skaldjur) och grönsaker av varierad sort så kommer du vara vid god hälsa oavsett om du utöver detta äter acaibär eller dricker resveratrolrikt  rödvin. Till artikeln och dess underhållande påståenden:

“Popcorn

Biosnackset kan enligt studier både förebygga cancer och vara bra för de som går på diet.

– De flesta vet inte att popcorn är ett fullkorn som minskar riskerna för hjärtsjukdomar och cancer och att 30 gram är jämförbart med en portion brunt ris eller fullkornspasta, säger Catherine Collins, chefsdietist vid St George’s hospital.

Popcorn innehåller också tre gånger så mycket fibrer som solrosfrön vilket gör dig mätt längre samtidigt som din blodsockernivå balanseras och sänker det dåliga kolesterolet. Det har till och med en dos av B-vitamin för att boosta din energi.

Tidigare studier har visat att popcorn innehåller stora mängder polyphenoler, antioxidanter som är bra i fighten mot fria radikaler som är en av orsakerna till sjukdomar som cancer och hjärtsjukdomar.

Men undvik att krydda med salt och socker.”

Jag älskar detta! Popcorn har ett skyhögt GI på 103 (med vitt bröd som referens). Så snabba (och koncentrerade) kolhydrater bidrar knappast till hälsa. Att säga att fullkorn skulle minska risken för något är dessutom att uppvisa en rejäl brist på kunnande. Det finns epidemiologiska studier som visar att de som uppger att de äter mer fullkorn har mindre cancer och hjärtsjukdomar än de som uppger att de äter mindre. Det betyder inte att fullkorn minskar risken för dessa sjukdomar, bara att det finns ett statistiskt samband (“korrelation”). Korrelation betyder inte kausalitet (orsakssamband). Det kan vara något helt annat som utmärker de som äter mer fullkorn som leder till att de är friskare. Såhär gör dietister jämt, tyvärr. Popcorn är skräpmat.

“Jordnötssmör

Det delikata smöret är en av de rikaste källorna till det hjärtvänliga enkelomättade fettsyrorna – det innehåller heller inte så mycket mättat fett och är en utsökt källa till protein som håller dig mätt längre. Det guldgula smöret innehåller också fibrer som är bra för tarmarna och folsyra som kan skydda mot grovtarmscancer och hjärtsjukdomar.

Nötter tros minska inflammationer i kroppen och boostar hälsan i blodkärlen runt hjärtat. Forskare på Harvard Medical School i Storbritannien har nyligen upptäckt att jordnötter fem gånger i veckan kan nära nog halvera risken för hjärtattack.

De som äter jordnötssmör äter också mindre efter en portion jordsnötssmör, vilket gör att håller vikten bättre.”

Bra, uppmana folk att äta ett av de mest irriterande livsmedel som finns. Jordnötter är extremt allergena och innehåller massor med skadliga lektiner. Jordnötter innehåller dessutom massor med proinflammatoriska omega 6-fettsyror, så de lär knappast “minska inflammationer i kroppen”. De flesta jordnötssmörsorter har tillverkaren dessutom tillsatt socker i, alltså mycket kolhydrater och fruktos. Kaka på kaka där. Att de som äter jordnötter skulle vara friskare beror snarast på att de då äter jordnötter istället för något annat. Detta annat är antagligen något som är ännu värre, som vitt bröd, snask eller liknande. Jordnötssmör är skräpmat.

“Vita bönor i tomatsås

Klassikern är en näringsrik kraftkälla av protein, fibrer, järn och kalcium. Dess kombination av mycket protein, vilket också håller ben och muskler friska, samt låga GI-värde, som frigör energi långsamt, gör att du känner dig mätt länge.

– Din blodsockernivå hålls stabil och kolesterolet sänks samtidigt som de olösliga fibrerna i bönorna flyttar sig in i de stora tarmarna eller grovtarmen där de gör extra nytta, säger Catherine Collins.

Det gör att det produceras fettsyror som tros ge näring till insidan av grovtarmen och därför ger ett visst skydd mot cancer. En portion på 80 gram motsvarar cirka en femtedel av en kvinnas rekommenderade intag av fibrer och en tiondel av hennes proteinbehov samt en fjärdedel av järnbehovet.

Även tomatsåsen har sina fördelar eftersom tomater är en utsökt källa till lycopene, en kraftfull antioxidant som hjälper till att förebygga hjärtsjukdomar och prostatacancer.”

Även vita bönor innehåller skadliga lektiner (som alla andra baljväxter) och konserverna innehåller dessutom tillsatt socker. Nu nämner de dessutom GI-värdet, det har bara betydelse här då och inte när det gäller pop-corn? Vita bönor i tomatsås är skräpmat (och rätt äckligt).

“Marmelad

Pektin, ett naturligt gelémedel som finns i bland annat marmelad och sylt, är bra mot förstoppning och halsont enligt en studie vid Institute of Food Research i USA. Det har också visat sig minska tumörtillväxt.

Även citrusen i marmeladen är nyttig och späckad med antioxidanter som sänker kolesterolet. Det finns dessutom 20 gånger mer antioxidanter i 1 gram marmelad jämfört med ett glas juice.

Trots att honung länge ansetts som betydligt nyttigare än den söta marmeladen så innehåller faktiskt marmelad mer vitaminer och antioxidanter från frukterna.

Däremot bör du välja en sort som innehåller lägre halt av socker.”

Underbart, de försöker rättfärdiga att äta marmelad! Marmelad är som de flesta, inklusive dietister hoppas jag, vet i princip en sockerlösning med frukt i. Massor med socker som till hälften består av fruktos. Mycket fruktos bidrar kraftigt till det metabola syndromet samt med största sannolikhet till gikt. Det kan också orsaka fettlever. Att det innehåller pektin rättfärdigar knappast att äta marmelad. Marmelad är skräpmat.

“Potatis

En potatis innehåller mer kalium än en banan, vilket hjälper till hålla blodsockret nere. Det är också en bra källa för lösliga fibrer, vilka hjälper till att hålla hjärta och mage friska. Potatis innehåller heller inget fett eller kolesterol och en bakad medelstor potatis har bara 135 kalorier och cirka en femtedel av ditt rekommenderade intag av protein och fibrer.

Med skalet på innehåller potatisen hälften av ditt rekommenderade dagliga intag av vitamin C, liksom vitamin B6 som boostar humöret, folsyra som minskar risken för olika typer av cancer, betakaroten för huden och ögonen samt järn.

Potatis har till och med högre halt antioxidanter än morötter, kiwi, vattenmelon, cantaloupe, räddisor och tomater.

Men hoppa över skedarna med smör till och undvik att steka den alltför ofta.”

Ja, potatis är näringsmässigt överlägset cerealier, vilket jag skrivit om tidigare. Men ät hellre annan rotfrukt som innehåller mindre kolhydrater och inte är lika irriterande för tarmen som potatis (som kan öka tarmens genomsläpplighet). Potatis är inte skräpmat, men heller inte magiskt.

“Fläsksvålar

Danskarna gillar att smaska i sig det här delikata barsnackset som de flesta vill ha men skäms för att fråga efter…

Två tredjedelar av fettet i fläsksvålarna är enkelomättade fetter vilket är bra för hjärtat. 13 procent av fettet kommer från stearinsyra, en typ av mättat fett som inte höjer kolesterolhalten.

– Eftersom det du äter är koncentrerad kollagen från hud så har det en fantastiskt hög proteingalt som gör att du känner dig mätt. Det är också bra för muskler och ben.

20 gram innehåller 2 gram mer protein än ett ägg och ungefär en femtedel av ditt rekommenderade dagliga intag. det innehåller också väldigt lite socker och bara 0,3 gram kolhydrater per påse.”

Fläsksvålar är kanske inte världens godaste tilltugg, men det är åtminstone bättre än de flesta andra. Det är rätt roligt att de nu skriver ut hur lite kolhydrater fläsksvålar innehåller som om det vore någonting positivt, när det tidigare i samma artikel står att det är bra att äta pop-corn och marmelad. Fläsksvålar är jätteäckligt.

“Nutella

Det låter som en dröm, men Nutella på mackan är faktiskt inte så tokigt för hälsan ändå. Den ljuvliga chokladkrämen innehåller lecitin, ett sojaextrakt som höjer energin och hjälper dig att känna dig mätt längre.

– Det är också färre kalorier jämfört med många sylter, har lägre GI och innehåller kalcium från skummat mjölk vilket är bra för frisk benstomme, säger dietisten och läkaren Sonia Kakar vid St George’s hospital.

Antioxidanterna i kakaon hjälper till att balansera blodtrycket och minskar risken för blodproppar. Hasselnötterna i Nutellan är utmärkt källa för de hjärt-vänliga fleromättade och enkelomättade fettsyrorna. Vitamin E höjer immunförsvaret och vitamin B höjer energinivån och förbättrar humöret- Det är också rikt på kalium, kalcium och magnesium vilket är bra för blodtrycket.

Men eftersom Nutella också innehåller massor med socker så bör man kanske inte äta hur mycket som helst varje dag.”

Jag tror nästan att detta tar priset för mest idiotiska hälsopåstående. Nutella är nyttigt nu helt plötsligt. Det finns få saker som är mer onyttigt än en skiva vitt bröd med nutella på, även om det är väldigt gott. Det är ointressant hur mycket nyttiga komponenter från nötter och kakao nutella innehåller eftersom det också innehåller massiva mängder socker. En dietist som uppmanar folk att bre en sockerlösning på sina mackor borde få sparken. Nutella är jättegott, men det är också skräpmat.

“Cheddarost

Cheddarost är späckat med kalcium! Det innehåller också stora mängder av andra viktiga näringsämnen som fosfor som ger starka tänder och ben, zink för huden, ett starkt immunförsvar och fertiliteten, riboflavin och vitamin B12 för energin och vitamin A för hud och ögon.

En bit cheddar efter måltiden neutraliserar syrorna i munnen och ökar salivproduktionen och hjälper till att hålla rent från matrester vilket är bra för tänderna.”

Ost är en helt okej mjölkprodukt då det inte har de insulinhöjande egenskaperna som mjölk och yoghurt har. Ät ost om du vill. Ost är gott.

Grattis Petra Weiss (som skrivit artikeln i Aftonbladet), du får priset för mest galna hälsoartikel hittills i år.

Den mobbade potatisen

Jag anser som bekant att vi generellt sett mår bättre av att äta lite mindre kolhydrater än vad som brukar rekommenderas från officiellt håll. En överviktig eller sjuk person mår allt som oftast bättre av att dra ner på framförallt sockret men även stärkelse och alltför söt frukt. Men om man är fysiskt aktiv, smal och frisk så kan man äta lite mer kolhydrater (helst inte 55 energiprocent dock!). Det ger mer variation och lite roligare mat än den mer strikta kost en överviktig kanske måste äta. De flesta friska individer brukar kunna ligga på ett kolhydratintag på mellan tio och fyrtio procent av energiintaget (vad som är optimalt varierar mellan individer). Då är frågan varifrån dessa kolhydrater bör komma?

Ur ett evolutionärt perspektiv så är cerealier inget vi har ätit annat än i nödfall, och då inte speciellt mycket. Cerealier innehåller mycket ämnen som är skadliga för oss. Gluten och glutenliknande proteiner är utvecklade för att skada tarmen på den som äter cerealierna, fytinsyra binder upp mineraler så att vi inte kan ta upp dem och olika lektiner i cerealierna verkar kunna bidra till många sjukdomstillstånd (inklusive autoimmuna sjukdomar). Cerealier är också relativt näringsfattiga i jämförelse med många andra livsmedelsgrupper.

Våra kolhydrater har istället alltid kommit från framförallt två källor: Frukt och rötter. Frukt har jag skrivit om tidigare och jag tänker inte ta upp det mer nu. Jag vill istället slå ett slag för rötter (alltså rotfrukter) som en källa till kolhydrater, i form av stärkelse. Det finns en rad olika rötter i butiken idag och den som intas i störst utsträckning av svenskarna är potatisen. Potatisen har kommit i onåd, framförallt på grund av våra så kallade GI-gurus. Potatis har nämligen marginellt högre glykemiskt index än pasta. Men då vill jag påpeka en sak: GI är kraftigt överskattat om du inte äter tämligen mycket kolhydrater. Om du äter en potatis till varje måltid så är det tämligen ointressant vilket GI den har. Potatis innehåller bara cirka 16% stärkelse, vilket kan jämföras med pastans 26% när den är kokt och 72% okokt. Om du dessutom väljer att ha potatis i matlådan så är det ännu mindre problem. Det är nämligen så att om du kokar potatis och låter den svalna av för att sedan äta den (till exempel genom att göra pytt-i-panna) så ombildas en del av stärkelsen i potatisen till så kallad resistent stärkelse som inte kan tas upp i tarmen och därför fungerar som kostfiber. Potatisens GI blir då mycket lågt. Jag kokar upp en rejäl kastrull potatis en eller två gånger i veckan så är det bara att ta en potatis eller två ur kylen när det är matdags.

Potatis är också överlägset cerealier som ris och pasta ur näringssynpunkt genom att den har en bättre aminosyrasammansättning, innehåller c-vitamin, har mer antioxidanter (om det nu är viktigt, vilket inte är säkert) samt för att den bidrar till en bättre syra-basbalans. Potatis och andra rötter innehåller dock en del ämnen som är mindre bra, som vissa lektiner och solanin. Skadan de kan orsaka är dock inte ens jämförbar med den som kommer av till exempel vetemjöl och socker. Det kan dock finnas orsak att vara försiktig även med rotfrukter om man har magproblem som IBS, IBD, Crohn’s eller Ulcerös Kolit.

Sammanfattningsvis: Är du frisk och smal så kan du äta mer kolhydrater än en person som är (eller har varit) metabolt sjuk (kraftig övervikt, bukfetma, typ-2 diabetes o.s.v.). Den exakta mängd kolhydrater du kan äta är individuell och du måste komma fram till den själv genom att experimentera. Om du börjar gå upp i vikt, får alltför stora blodsockersvängningar med kraftig hunger och ett kraftigt sötsug som följd så äter du för mycket. Dessa kolhydrater bör INTE komma från cerealier utan från frukt och rötter. Potatis är lämplig som en av dessa rötter, speciellt om du kokar den och låter den svalna av innan konsumtion.