Tag Archives: kokos

LCHF del 2 – praktik

I del två av lchf-serien går vi igenom de praktiska bitarna. Vi börjar med att konstatera vem lchf passar för. Det är främst du som har eller är på väg mot det metabola syndromet som är en lämplig kandidat för lchf. Det metabola syndromet (kallas även insulinresistenssymdrom) karakteriseras av bukfetma (“ölmage”, fettet samlas på mitten), högt blodtryck, höga triglycerider i blodet, låg HDL-nivå i blodet samt nedsatt glukostolerans eller diabetes typ två (googla dessa saker om du är osäker på vad de innebär). Lchf fungerar mycket bra för att behandla det metabola syndromet, så jag tycker definitivt att du ska testa om dessa saker stämmer in på dig. Det kan också vara intressant eller givande att testa lchf om du har några extra trivselkilon att tappa, men då behöver du antagligen inte vara lika strikt. Jag tycker inte du som är smal och frisk eller tränar hårt ska äta lchf, då det innebär att du begränsar ditt matval i onödan. Du kan då nöja dig med en kolhydratreducerad kost, även om det inte på något sätt är farligt att äta lchf om det är det du vill.

Det komplicerade sättet att äta lchf på är att räkna mängden kolhydrater du äter, gram för gram. En övre gräns som fungerar för de flesta är 50 gram om dagen. Det finns på nätet och i bokform en mängd olika livsmedelstabeller du kan använda dig av. Det enkla sättet är att istället följa dessa generella riktlinjer:

Ät hur mycket du vill av:

Kött, fisk, fågel, ägg, ost och skaldjur

Grönsaker som växer ovan jord som kål, broccoli och sallad (tomat är inte en grönsak)

Matfett som smör, grädde och olja

Ät, men med måtta:

Relativ kolhydratfattig frukt som tomat

Nötter

Baljväxter som bönor och linser

Rotfrukter förutom potatis och sötpotatis

Ät inte alls:

Cerealier som vete, dinkel, havre och ris

Kolhydratrika rötter som potatis, jordärtskocka och sötpotatis

Frukt

Mjölk och yoghurt

Läsk, snask och annan skräpmat (duh!)

Att följa denna enkla lista kan ta dig långt, men kanske inte hela vägen. Slutar du gå ner i vikt måste du se över din kost så att du inte hamnar i de vanligaste fallgroparna. För mycket mjölkprodukter är den vanligaste av dessa. Grädde, creme fraiche och ost kan för många hindra viktnedgången då det är väldigt lätt att äta för mycket av dem. Vissa kan också vara känsliga för dem då de har vissa egenskaper som kan vara problematiska, men det är lite överkurs.

En annan mycket vanlig fallgrop är något som på engelska kallas för “carb creep”, vilket betyder att mängden kolhydrater du äter sakta men säkert ökat utan att du märkt det. Kanske har det blivit lite för mycket nötter, tomater eller morötter? Börja om och var så strikt som möjligt.

Sen är det också alldeles för vanligt att man börjar försöka hitta substitut för de gamla godsakerna man nu saknar. Man börjar göra låtsaspannkakor och äta “lowcarbgodis”. Gör inte det. Dels så kan du få i dig en massa sötningsmedel som för den som är känslig kan skapa problem då det lurar kroppen att du ätit socker, vilket kan göra att hungersignaler och liknande inte fungerar som de ska. Sen gör dessa substitut också att det blir svårare att en gång för alla bli av med dåliga vanor. Ät riktig mat. Jag ser hellre att du äter lite riktig glass av bra kvalitet på helgen än att du stoppar i dig en massa låtsasgodis hela tiden.

Nästa gång går vi igenom hur man kan ändra den grundläggande lchf-dieten så att den passar dig som tränar mycket.

Den mest galna hälsoartikeln i en kvällstidning någonsin?

Jag läste precis en fantastisk artikel i kvällstidningen som alla älskar att hata: Aftonbladet. I artikeln uttalar sig bland annat en chefsdietist på S:t George’s Hospital om olika slags livsmedel och deras effekt på vår hälsa. Själva grunden i detta kan starkt ifrågasättas då det knappast finns några magiska livsmedel, en god hälsa gundläggs genom att äta en variation av näringsrika och nyttiga livsmedel. Många kostexperter gör såhär, skriver upp något enskilt livsmedel som om det vore nyckeln till god hälsa (jag har väl nästintill gjort mig skyldig till det när det gäller kokos). Jag har aldrig riktigt förstått varför de gör detta, då det mest bidrar till förvirring. Kanske säljer de själva saker som torkade acaibär eller något. Gå inte på det hursomhelst. Ät kött (och fisk, ägg, fågel, skaldjur) och grönsaker av varierad sort så kommer du vara vid god hälsa oavsett om du utöver detta äter acaibär eller dricker resveratrolrikt  rödvin. Till artikeln och dess underhållande påståenden:

“Popcorn

Biosnackset kan enligt studier både förebygga cancer och vara bra för de som går på diet.

– De flesta vet inte att popcorn är ett fullkorn som minskar riskerna för hjärtsjukdomar och cancer och att 30 gram är jämförbart med en portion brunt ris eller fullkornspasta, säger Catherine Collins, chefsdietist vid St George’s hospital.

Popcorn innehåller också tre gånger så mycket fibrer som solrosfrön vilket gör dig mätt längre samtidigt som din blodsockernivå balanseras och sänker det dåliga kolesterolet. Det har till och med en dos av B-vitamin för att boosta din energi.

Tidigare studier har visat att popcorn innehåller stora mängder polyphenoler, antioxidanter som är bra i fighten mot fria radikaler som är en av orsakerna till sjukdomar som cancer och hjärtsjukdomar.

Men undvik att krydda med salt och socker.”

Jag älskar detta! Popcorn har ett skyhögt GI på 103 (med vitt bröd som referens). Så snabba (och koncentrerade) kolhydrater bidrar knappast till hälsa. Att säga att fullkorn skulle minska risken för något är dessutom att uppvisa en rejäl brist på kunnande. Det finns epidemiologiska studier som visar att de som uppger att de äter mer fullkorn har mindre cancer och hjärtsjukdomar än de som uppger att de äter mindre. Det betyder inte att fullkorn minskar risken för dessa sjukdomar, bara att det finns ett statistiskt samband (“korrelation”). Korrelation betyder inte kausalitet (orsakssamband). Det kan vara något helt annat som utmärker de som äter mer fullkorn som leder till att de är friskare. Såhär gör dietister jämt, tyvärr. Popcorn är skräpmat.

“Jordnötssmör

Det delikata smöret är en av de rikaste källorna till det hjärtvänliga enkelomättade fettsyrorna – det innehåller heller inte så mycket mättat fett och är en utsökt källa till protein som håller dig mätt längre. Det guldgula smöret innehåller också fibrer som är bra för tarmarna och folsyra som kan skydda mot grovtarmscancer och hjärtsjukdomar.

Nötter tros minska inflammationer i kroppen och boostar hälsan i blodkärlen runt hjärtat. Forskare på Harvard Medical School i Storbritannien har nyligen upptäckt att jordnötter fem gånger i veckan kan nära nog halvera risken för hjärtattack.

De som äter jordnötssmör äter också mindre efter en portion jordsnötssmör, vilket gör att håller vikten bättre.”

Bra, uppmana folk att äta ett av de mest irriterande livsmedel som finns. Jordnötter är extremt allergena och innehåller massor med skadliga lektiner. Jordnötter innehåller dessutom massor med proinflammatoriska omega 6-fettsyror, så de lär knappast “minska inflammationer i kroppen”. De flesta jordnötssmörsorter har tillverkaren dessutom tillsatt socker i, alltså mycket kolhydrater och fruktos. Kaka på kaka där. Att de som äter jordnötter skulle vara friskare beror snarast på att de då äter jordnötter istället för något annat. Detta annat är antagligen något som är ännu värre, som vitt bröd, snask eller liknande. Jordnötssmör är skräpmat.

“Vita bönor i tomatsås

Klassikern är en näringsrik kraftkälla av protein, fibrer, järn och kalcium. Dess kombination av mycket protein, vilket också håller ben och muskler friska, samt låga GI-värde, som frigör energi långsamt, gör att du känner dig mätt länge.

– Din blodsockernivå hålls stabil och kolesterolet sänks samtidigt som de olösliga fibrerna i bönorna flyttar sig in i de stora tarmarna eller grovtarmen där de gör extra nytta, säger Catherine Collins.

Det gör att det produceras fettsyror som tros ge näring till insidan av grovtarmen och därför ger ett visst skydd mot cancer. En portion på 80 gram motsvarar cirka en femtedel av en kvinnas rekommenderade intag av fibrer och en tiondel av hennes proteinbehov samt en fjärdedel av järnbehovet.

Även tomatsåsen har sina fördelar eftersom tomater är en utsökt källa till lycopene, en kraftfull antioxidant som hjälper till att förebygga hjärtsjukdomar och prostatacancer.”

Även vita bönor innehåller skadliga lektiner (som alla andra baljväxter) och konserverna innehåller dessutom tillsatt socker. Nu nämner de dessutom GI-värdet, det har bara betydelse här då och inte när det gäller pop-corn? Vita bönor i tomatsås är skräpmat (och rätt äckligt).

“Marmelad

Pektin, ett naturligt gelémedel som finns i bland annat marmelad och sylt, är bra mot förstoppning och halsont enligt en studie vid Institute of Food Research i USA. Det har också visat sig minska tumörtillväxt.

Även citrusen i marmeladen är nyttig och späckad med antioxidanter som sänker kolesterolet. Det finns dessutom 20 gånger mer antioxidanter i 1 gram marmelad jämfört med ett glas juice.

Trots att honung länge ansetts som betydligt nyttigare än den söta marmeladen så innehåller faktiskt marmelad mer vitaminer och antioxidanter från frukterna.

Däremot bör du välja en sort som innehåller lägre halt av socker.”

Underbart, de försöker rättfärdiga att äta marmelad! Marmelad är som de flesta, inklusive dietister hoppas jag, vet i princip en sockerlösning med frukt i. Massor med socker som till hälften består av fruktos. Mycket fruktos bidrar kraftigt till det metabola syndromet samt med största sannolikhet till gikt. Det kan också orsaka fettlever. Att det innehåller pektin rättfärdigar knappast att äta marmelad. Marmelad är skräpmat.

“Potatis

En potatis innehåller mer kalium än en banan, vilket hjälper till hålla blodsockret nere. Det är också en bra källa för lösliga fibrer, vilka hjälper till att hålla hjärta och mage friska. Potatis innehåller heller inget fett eller kolesterol och en bakad medelstor potatis har bara 135 kalorier och cirka en femtedel av ditt rekommenderade intag av protein och fibrer.

Med skalet på innehåller potatisen hälften av ditt rekommenderade dagliga intag av vitamin C, liksom vitamin B6 som boostar humöret, folsyra som minskar risken för olika typer av cancer, betakaroten för huden och ögonen samt järn.

Potatis har till och med högre halt antioxidanter än morötter, kiwi, vattenmelon, cantaloupe, räddisor och tomater.

Men hoppa över skedarna med smör till och undvik att steka den alltför ofta.”

Ja, potatis är näringsmässigt överlägset cerealier, vilket jag skrivit om tidigare. Men ät hellre annan rotfrukt som innehåller mindre kolhydrater och inte är lika irriterande för tarmen som potatis (som kan öka tarmens genomsläpplighet). Potatis är inte skräpmat, men heller inte magiskt.

“Fläsksvålar

Danskarna gillar att smaska i sig det här delikata barsnackset som de flesta vill ha men skäms för att fråga efter…

Två tredjedelar av fettet i fläsksvålarna är enkelomättade fetter vilket är bra för hjärtat. 13 procent av fettet kommer från stearinsyra, en typ av mättat fett som inte höjer kolesterolhalten.

– Eftersom det du äter är koncentrerad kollagen från hud så har det en fantastiskt hög proteingalt som gör att du känner dig mätt. Det är också bra för muskler och ben.

20 gram innehåller 2 gram mer protein än ett ägg och ungefär en femtedel av ditt rekommenderade dagliga intag. det innehåller också väldigt lite socker och bara 0,3 gram kolhydrater per påse.”

Fläsksvålar är kanske inte världens godaste tilltugg, men det är åtminstone bättre än de flesta andra. Det är rätt roligt att de nu skriver ut hur lite kolhydrater fläsksvålar innehåller som om det vore någonting positivt, när det tidigare i samma artikel står att det är bra att äta pop-corn och marmelad. Fläsksvålar är jätteäckligt.

“Nutella

Det låter som en dröm, men Nutella på mackan är faktiskt inte så tokigt för hälsan ändå. Den ljuvliga chokladkrämen innehåller lecitin, ett sojaextrakt som höjer energin och hjälper dig att känna dig mätt längre.

– Det är också färre kalorier jämfört med många sylter, har lägre GI och innehåller kalcium från skummat mjölk vilket är bra för frisk benstomme, säger dietisten och läkaren Sonia Kakar vid St George’s hospital.

Antioxidanterna i kakaon hjälper till att balansera blodtrycket och minskar risken för blodproppar. Hasselnötterna i Nutellan är utmärkt källa för de hjärt-vänliga fleromättade och enkelomättade fettsyrorna. Vitamin E höjer immunförsvaret och vitamin B höjer energinivån och förbättrar humöret- Det är också rikt på kalium, kalcium och magnesium vilket är bra för blodtrycket.

Men eftersom Nutella också innehåller massor med socker så bör man kanske inte äta hur mycket som helst varje dag.”

Jag tror nästan att detta tar priset för mest idiotiska hälsopåstående. Nutella är nyttigt nu helt plötsligt. Det finns få saker som är mer onyttigt än en skiva vitt bröd med nutella på, även om det är väldigt gott. Det är ointressant hur mycket nyttiga komponenter från nötter och kakao nutella innehåller eftersom det också innehåller massiva mängder socker. En dietist som uppmanar folk att bre en sockerlösning på sina mackor borde få sparken. Nutella är jättegott, men det är också skräpmat.

“Cheddarost

Cheddarost är späckat med kalcium! Det innehåller också stora mängder av andra viktiga näringsämnen som fosfor som ger starka tänder och ben, zink för huden, ett starkt immunförsvar och fertiliteten, riboflavin och vitamin B12 för energin och vitamin A för hud och ögon.

En bit cheddar efter måltiden neutraliserar syrorna i munnen och ökar salivproduktionen och hjälper till att hålla rent från matrester vilket är bra för tänderna.”

Ost är en helt okej mjölkprodukt då det inte har de insulinhöjande egenskaperna som mjölk och yoghurt har. Ät ost om du vill. Ost är gott.

Grattis Petra Weiss (som skrivit artikeln i Aftonbladet), du får priset för mest galna hälsoartikel hittills i år.

Kokos – nyttig hälsomat

Kanske ger ordet kokos dig associationer till varma stränder och goda drinkar, eller till pekpinnar från din doktor om att det är dåligt för hjärtat? Kokosnöten har både haft en storhetstid och fått stå i skamvrån som en riktig hälsobov. Läs vidare och ta reda på sanningen om kokosnöten!

Kokosnöten, som egentligen är ett frö, är både näringsrik och god. Den är ganska proteinrik och har ett lågt GI. En tredjedel av innehållet i kokosnöten består av fett och mycket av detta fett är mättat, men det är inte samma slags mättat fett som vi hittar i kött och mjölk. Kokosnötens mättade fetter är kortare än fetterna från djur. Fetter är nämligen kedjor av kolatomer och hur lång kedjan är avgör tillsammans med hur kolatomerna sitter ihop vilket slags fett det rör sig om.

Att fettet i kokosnötter är kortare är en av de saker som gör kokosnöten i det närmaste unik i vilka effekter den har på vår hälsa. De här kortare fetterna omsätts inte på samma sätt som andra, längre, fetter och har vissa speciella egenskaper.

Kokos bidrar till ett bättre immunförsvar

Nästan hälften av det totala fettet i kokosnöten består av ett slags fett som kallas för laurinsyra. Laurinsyran kan i vår kropp dessutom göras om till något som kallas för monolaurin. Både laurinsyran och monolaurinet är antibakteriella, de hjälper alltså till att bekämpa skadliga bakterier. Visste du att laurinsyra också finns i modersmjölk? Det är ett sätt att skydda barnet från infektioner. Genom att äta kokos och kokosprodukter kan du också få tillbaka detta skydd du hade som spädbarn.

Alla celler i vår kropp är omgivna av ett lager fett som kallas för cellmembran. Det fett vi äter påverkar hur dessa membran ser ut och är sammansatta och det verkar som att när vi äter mycket laurinsyra gör detta att cellerna skyddas mot virusangrepp. Virus är nämligen som små kapslar uppbyggda av protein och fyllda med arvsmassa. De sätter sig på våra celler och injicerar sin arvsmassa vilket lurar cellen att tillverka nya virus. Laurinsyran gör att virus har svårare att injicera sin arvsmassa och laurinsyran verkar också kunna inaktivera virus så att de inte kan injicera sin arvsmassa överhuvudtaget.

Det finns en jästsvamp som kallas för candida ablicans som lever i vår munhåla och magtarmkanal. Candida är normalt harmlös och gör ingen skada men ibland kan Candida ge upphov till något som kallas för ”kronisk mukokutan kandidos”, en överdriven tillväxt av svamp i kroppen. Det drabbar oftast människor med försvagat immunförsvar men vissa menar att en mildare form av överväxt är vanligt hos människor som äter mycket socker och snabba kolhydrater. Studier har visat att kokosfett är mycket effektivt för att bekämpa både candida och andra jästsvampar i kroppen.

Kokos ger bättre blodfetter

Kokos och kokosfett har i studier visat sig ge förbättrade blodfetter och en minskning av fettet runt midjan, alltså den fetman som är kopplad till en högre risk för hjärt-kärlsjukdom. Detta går stick i stäv med de varningar som förr utfärdats om att kokos skulle vara dåligt för hjärt-kärlhälsan. Om något så är kokos bra för densamma!

Kokos är bra för magen

Fettet i kokos har dessutom visat sig vara bra för människor med kroniska inflammatoriska tarmsjudkomar som Crohn’s och minskar genomsläppligheten i tarmen. Det låter kanske konstigt men faktum är att många har problem med att deras tarm är vad man närmast kan beskriva som sliten och det gör att saker som inte ska kunna smita igenom tarmväggen in i kroppen gör det. Det kan sedan orsaka en mängd besvär och sjukdomstillstånd.  Om du äter kokos minskar du risken för att detta sker.

Kokos gör dig mätt och höjer din ämnesomsättning

Studier gjorda på både djur och människa visar att fetterna i kokos höjer ämnesomsättningen och gör oss mätta. Personer som får äta en frukost med en riklig mängd av dessa fetter äter spontant mindre till lunch och deras kroppar gör av med mer energi utan att de ens behöver röra på sig! Många menar att en större konsumtion av kokosprodukter skulle kunna minska risken för övervikt.

Det finns indikationer på att fetterna i kokos kan göra att de essentiella (livsnödvändiga) omega 3 och omega 6-fetterna inte oxideras (förbränns). Detta skulle då kunna göra att behovet av de essentiella fetterna inte är lika stort om kokosfett intas i tillräckligt mängd. Goda nyheter för dig som inte gillar fisk.

Kokosprodukter

Det finns en mängd olika kokosprodukter på marknaden idag, den vi ser och använder mest är kanske kokosmjölken. Kokosmjölk har kallats för asiens grädde och framställs genom att rivet fruktkött från kokos pressas. Vi får då en söt och krämig produkt som passar mycket bra i soppor och grytor. Kokosmjölk är en god källa till det nyttiga kokosfettet och till många vitaminer och mineraler.

Riven kokos har vi, som många vet, använt länge i bakning och tillverkning av sötsaker. Men riven kokos passar också i en hel del lagad mat och i sallader.

Kokosfett, eller kokosolja som det också kallas, är något som sälja i butikerna framförallt kring jul då det görs mycket ischoklad men kokosfett passar utmärkt som matfett också till vardags. Det är mycket värmetåligt och bränns inte vid så lätt, vilket gör att det många gånger passar bättre än smör och olja till stekning. Det är också mycket prisvärt och naturligtvis den främsta källan till de nyttiga kokosfetterna.

En del kanske har sett att kokosfett också säljs i hälsokostbutikerna? Det är en kallpressad form av kokosfett (extra virgin) och har till skillnad från det kokosfett som finns i din lokala matbutik en distinkt smak av kokos. Kallpressat kokosfett har vissa hälsofördelar jämfört med det vanliga kokosfettet, antagligen beroende på att en del ämnen som försvinner vid processningen av det vanliga kokosfettet finns kvar. Dessa hälsoeffekter kan du dock få genom att äta färsk kokosnöt eller andra kokosprodukter så om du inte gillar smaken av det kallpressade kokosfettet kan du hålla dig till det vanliga.

Till sist har vi ju såklart kokosnöten. Kokosnöt har en speciell söt smak som kommer fram när du tuggar på den ett tag och kan passa bra i yoghurt eller kanske i sallader. Kokosnötter är inte så svåra att öppna som många tror, så länge du har en rejäl hammare och lite tålamod!

Den mest galna hälsoartikeln i en kvällstidning någonsin?

Jag läste precis en fantastisk artikel i kvällstidningen som alla älskar att hata: Aftonbladet. I artikeln uttalar sig bland annat en chefsdietist på S:t George’s Hospital om olika slags livsmedel och deras effekt på vår hälsa. Själva grunden i detta kan starkt ifrågasättas då det knappast finns några magiska livsmedel, en god hälsa gundläggs genom att äta en variation av näringsrika och nyttiga livsmedel. Många kostexperter gör såhär, skriver upp något enskilt livsmedel som om det vore nyckeln till god hälsa (jag har väl nästintill gjort mig skyldig till det när det gäller kokos). Jag har aldrig riktigt förstått varför de gör detta, då det mest bidrar till förvirring. Kanske säljer de själva saker som torkade acaibär eller något. Gå inte på det hursomhelst. Ät kött (och fisk, ägg, fågel, skaldjur) och grönsaker av varierad sort så kommer du vara vid god hälsa oavsett om du utöver detta äter acaibär eller dricker resveratrolrikt  rödvin. Till artikeln och dess underhållande påståenden:

“Popcorn

Biosnackset kan enligt studier både förebygga cancer och vara bra för de som går på diet.

– De flesta vet inte att popcorn är ett fullkorn som minskar riskerna för hjärtsjukdomar och cancer och att 30 gram är jämförbart med en portion brunt ris eller fullkornspasta, säger Catherine Collins, chefsdietist vid St George’s hospital.

Popcorn innehåller också tre gånger så mycket fibrer som solrosfrön vilket gör dig mätt längre samtidigt som din blodsockernivå balanseras och sänker det dåliga kolesterolet. Det har till och med en dos av B-vitamin för att boosta din energi.

Tidigare studier har visat att popcorn innehåller stora mängder polyphenoler, antioxidanter som är bra i fighten mot fria radikaler som är en av orsakerna till sjukdomar som cancer och hjärtsjukdomar.

Men undvik att krydda med salt och socker.”

Jag älskar detta! Popcorn har ett skyhögt GI på 103 (med vitt bröd som referens). Så snabba (och koncentrerade) kolhydrater bidrar knappast till hälsa. Att säga att fullkorn skulle minska risken för något är dessutom att uppvisa en rejäl brist på kunnande. Det finns epidemiologiska studier som visar att de som uppger att de äter mer fullkorn har mindre cancer och hjärtsjukdomar än de som uppger att de äter mindre. Det betyder inte att fullkorn minskar risken för dessa sjukdomar, bara att det finns ett statistiskt samband (“korrelation”). Korrelation betyder inte kausalitet (orsakssamband). Det kan vara något helt annat som utmärker de som äter mer fullkorn som leder till att de är friskare. Såhär gör dietister jämt, tyvärr. Popcorn är skräpmat.

“Jordnötssmör

Det delikata smöret är en av de rikaste källorna till det hjärtvänliga enkelomättade fettsyrorna – det innehåller heller inte så mycket mättat fett och är en utsökt källa till protein som håller dig mätt längre. Det guldgula smöret innehåller också fibrer som är bra för tarmarna och folsyra som kan skydda mot grovtarmscancer och hjärtsjukdomar.

Nötter tros minska inflammationer i kroppen och boostar hälsan i blodkärlen runt hjärtat. Forskare på Harvard Medical School i Storbritannien har nyligen upptäckt att jordnötter fem gånger i veckan kan nära nog halvera risken för hjärtattack.

De som äter jordnötssmör äter också mindre efter en portion jordsnötssmör, vilket gör att håller vikten bättre.”

Bra, uppmana folk att äta ett av de mest irriterande livsmedel som finns. Jordnötter är extremt allergena och innehåller massor med skadliga lektiner. Jordnötter innehåller dessutom massor med proinflammatoriska omega 6-fettsyror, så de lär knappast “minska inflammationer i kroppen”. De flesta jordnötssmörsorter har tillverkaren dessutom tillsatt socker i, alltså mycket kolhydrater och fruktos. Kaka på kaka där. Att de som äter jordnötter skulle vara friskare beror snarast på att de då äter jordnötter istället för något annat. Detta annat är antagligen något som är ännu värre, som vitt bröd, snask eller liknande. Jordnötssmör är skräpmat.

“Vita bönor i tomatsås

Klassikern är en näringsrik kraftkälla av protein, fibrer, järn och kalcium. Dess kombination av mycket protein, vilket också håller ben och muskler friska, samt låga GI-värde, som frigör energi långsamt, gör att du känner dig mätt länge.

– Din blodsockernivå hålls stabil och kolesterolet sänks samtidigt som de olösliga fibrerna i bönorna flyttar sig in i de stora tarmarna eller grovtarmen där de gör extra nytta, säger Catherine Collins.

Det gör att det produceras fettsyror som tros ge näring till insidan av grovtarmen och därför ger ett visst skydd mot cancer. En portion på 80 gram motsvarar cirka en femtedel av en kvinnas rekommenderade intag av fibrer och en tiondel av hennes proteinbehov samt en fjärdedel av järnbehovet.

Även tomatsåsen har sina fördelar eftersom tomater är en utsökt källa till lycopene, en kraftfull antioxidant som hjälper till att förebygga hjärtsjukdomar och prostatacancer.”

Även vita bönor innehåller skadliga lektiner (som alla andra baljväxter) och konserverna innehåller dessutom tillsatt socker. Nu nämner de dessutom GI-värdet, det har bara betydelse här då och inte när det gäller pop-corn? Vita bönor i tomatsås är skräpmat (och rätt äckligt).

“Marmelad

Pektin, ett naturligt gelémedel som finns i bland annat marmelad och sylt, är bra mot förstoppning och halsont enligt en studie vid Institute of Food Research i USA. Det har också visat sig minska tumörtillväxt.

Även citrusen i marmeladen är nyttig och späckad med antioxidanter som sänker kolesterolet. Det finns dessutom 20 gånger mer antioxidanter i 1 gram marmelad jämfört med ett glas juice.

Trots att honung länge ansetts som betydligt nyttigare än den söta marmeladen så innehåller faktiskt marmelad mer vitaminer och antioxidanter från frukterna.

Däremot bör du välja en sort som innehåller lägre halt av socker.”

Underbart, de försöker rättfärdiga att äta marmelad! Marmelad är som de flesta, inklusive dietister hoppas jag, vet i princip en sockerlösning med frukt i. Massor med socker som till hälften består av fruktos. Mycket fruktos bidrar kraftigt till det metabola syndromet samt med största sannolikhet till gikt. Det kan också orsaka fettlever. Att det innehåller pektin rättfärdigar knappast att äta marmelad. Marmelad är skräpmat.

“Potatis

En potatis innehåller mer kalium än en banan, vilket hjälper till hålla blodsockret nere. Det är också en bra källa för lösliga fibrer, vilka hjälper till att hålla hjärta och mage friska. Potatis innehåller heller inget fett eller kolesterol och en bakad medelstor potatis har bara 135 kalorier och cirka en femtedel av ditt rekommenderade intag av protein och fibrer.

Med skalet på innehåller potatisen hälften av ditt rekommenderade dagliga intag av vitamin C, liksom vitamin B6 som boostar humöret, folsyra som minskar risken för olika typer av cancer, betakaroten för huden och ögonen samt järn.

Potatis har till och med högre halt antioxidanter än morötter, kiwi, vattenmelon, cantaloupe, räddisor och tomater.

Men hoppa över skedarna med smör till och undvik att steka den alltför ofta.”

Ja, potatis är näringsmässigt överlägset cerealier, vilket jag skrivit om tidigare. Men ät hellre annan rotfrukt som innehåller mindre kolhydrater och inte är lika irriterande för tarmen som potatis (som kan öka tarmens genomsläpplighet). Potatis är inte skräpmat, men heller inte magiskt.

“Fläsksvålar

Danskarna gillar att smaska i sig det här delikata barsnackset som de flesta vill ha men skäms för att fråga efter…

Två tredjedelar av fettet i fläsksvålarna är enkelomättade fetter vilket är bra för hjärtat. 13 procent av fettet kommer från stearinsyra, en typ av mättat fett som inte höjer kolesterolhalten.

– Eftersom det du äter är koncentrerad kollagen från hud så har det en fantastiskt hög proteingalt som gör att du känner dig mätt. Det är också bra för muskler och ben.

20 gram innehåller 2 gram mer protein än ett ägg och ungefär en femtedel av ditt rekommenderade dagliga intag. det innehåller också väldigt lite socker och bara 0,3 gram kolhydrater per påse.”

Fläsksvålar är kanske inte världens godaste tilltugg, men det är åtminstone bättre än de flesta andra. Det är rätt roligt att de nu skriver ut hur lite kolhydrater fläsksvålar innehåller som om det vore någonting positivt, när det tidigare i samma artikel står att det är bra att äta pop-corn och marmelad. Fläsksvålar är jätteäckligt.

“Nutella

Det låter som en dröm, men Nutella på mackan är faktiskt inte så tokigt för hälsan ändå. Den ljuvliga chokladkrämen innehåller lecitin, ett sojaextrakt som höjer energin och hjälper dig att känna dig mätt längre.

– Det är också färre kalorier jämfört med många sylter, har lägre GI och innehåller kalcium från skummat mjölk vilket är bra för frisk benstomme, säger dietisten och läkaren Sonia Kakar vid St George’s hospital.

Antioxidanterna i kakaon hjälper till att balansera blodtrycket och minskar risken för blodproppar. Hasselnötterna i Nutellan är utmärkt källa för de hjärt-vänliga fleromättade och enkelomättade fettsyrorna. Vitamin E höjer immunförsvaret och vitamin B höjer energinivån och förbättrar humöret- Det är också rikt på kalium, kalcium och magnesium vilket är bra för blodtrycket.

Men eftersom Nutella också innehåller massor med socker så bör man kanske inte äta hur mycket som helst varje dag.”

Jag tror nästan att detta tar priset för mest idiotiska hälsopåstående. Nutella är nyttigt nu helt plötsligt. Det finns få saker som är mer onyttigt än en skiva vitt bröd med nutella på, även om det är väldigt gott. Det är ointressant hur mycket nyttiga komponenter från nötter och kakao nutella innehåller eftersom det också innehåller massiva mängder socker. En dietist som uppmanar folk att bre en sockerlösning på sina mackor borde få sparken. Nutella är jättegott, men det är också skräpmat.

“Cheddarost

Cheddarost är späckat med kalcium! Det innehåller också stora mängder av andra viktiga näringsämnen som fosfor som ger starka tänder och ben, zink för huden, ett starkt immunförsvar och fertiliteten, riboflavin och vitamin B12 för energin och vitamin A för hud och ögon.

En bit cheddar efter måltiden neutraliserar syrorna i munnen och ökar salivproduktionen och hjälper till att hålla rent från matrester vilket är bra för tänderna.”

Ost är en helt okej mjölkprodukt då det inte har de insulinhöjande egenskaperna som mjölk och yoghurt har. Ät ost om du vill. Ost är gott.

Grattis Petra Weiss (som skrivit artikeln i Aftonbladet), du får priset för mest galna hälsoartikel hittills i år.

Kokos – nyttig hälsomat

Kanske ger ordet kokos dig associationer till varma stränder och goda drinkar, eller till pekpinnar från din doktor om att det är dåligt för hjärtat? Kokosnöten har både haft en storhetstid och fått stå i skamvrån som en riktig hälsobov. Läs vidare och ta reda på sanningen om kokosnöten!

Kokosnöten, som egentligen är ett frö, är både näringsrik och god. Den är ganska proteinrik och har ett lågt GI. En tredjedel av innehållet i kokosnöten består av fett och mycket av detta fett är mättat, men det är inte samma slags mättat fett som vi hittar i kött och mjölk. Kokosnötens mättade fetter är kortare än fetterna från djur. Fetter är nämligen kedjor av kolatomer och hur lång kedjan är avgör tillsammans med hur kolatomerna sitter ihop vilket slags fett det rör sig om.

Att fettet i kokosnötter är kortare är en av de saker som gör kokosnöten i det närmaste unik i vilka effekter den har på vår hälsa. De här kortare fetterna omsätts inte på samma sätt som andra, längre, fetter och har vissa speciella egenskaper.

Kokos bidrar till ett bättre immunförsvar

Nästan hälften av det totala fettet i kokosnöten består av ett slags fett som kallas för laurinsyra. Laurinsyran kan i vår kropp dessutom göras om till något som kallas för monolaurin. Både laurinsyran och monolaurinet är antibakteriella, de hjälper alltså till att bekämpa skadliga bakterier. Visste du att laurinsyra också finns i modersmjölk? Det är ett sätt att skydda barnet från infektioner. Genom att äta kokos och kokosprodukter kan du också få tillbaka detta skydd du hade som spädbarn.

Alla celler i vår kropp är omgivna av ett lager fett som kallas för cellmembran. Det fett vi äter påverkar hur dessa membran ser ut och är sammansatta och det verkar som att när vi äter mycket laurinsyra gör detta att cellerna skyddas mot virusangrepp. Virus är nämligen som små kapslar uppbyggda av protein och fyllda med arvsmassa. De sätter sig på våra celler och injicerar sin arvsmassa vilket lurar cellen att tillverka nya virus. Laurinsyran gör att virus har svårare att injicera sin arvsmassa och laurinsyran verkar också kunna inaktivera virus så att de inte kan injicera sin arvsmassa överhuvudtaget.

Det finns en jästsvamp som kallas för candida ablicans som lever i vår munhåla och magtarmkanal. Candida är normalt harmlös och gör ingen skada men ibland kan Candida ge upphov till något som kallas för ”kronisk mukokutan kandidos”, en överdriven tillväxt av svamp i kroppen. Det drabbar oftast människor med försvagat immunförsvar men vissa menar att en mildare form av överväxt är vanligt hos människor som äter mycket socker och snabba kolhydrater. Studier har visat att kokosfett är mycket effektivt för att bekämpa både candida och andra jästsvampar i kroppen.

Kokos ger bättre blodfetter

Kokos och kokosfett har i studier visat sig ge förbättrade blodfetter och en minskning av fettet runt midjan, alltså den fetman som är kopplad till en högre risk för hjärt-kärlsjukdom. Detta går stick i stäv med de varningar som förr utfärdats om att kokos skulle vara dåligt för hjärt-kärlhälsan. Om något så är kokos bra för densamma!

Kokos är bra för magen

Fettet i kokos har dessutom visat sig vara bra för människor med kroniska inflammatoriska tarmsjudkomar som Crohn’s och minskar genomsläppligheten i tarmen. Det låter kanske konstigt men faktum är att många har problem med att deras tarm är vad man närmast kan beskriva som sliten och det gör att saker som inte ska kunna smita igenom tarmväggen in i kroppen gör det. Det kan sedan orsaka en mängd besvär och sjukdomstillstånd.  Om du äter kokos minskar du risken för att detta sker.

Kokos gör dig mätt och höjer din ämnesomsättning

Studier gjorda på både djur och människa visar att fetterna i kokos höjer ämnesomsättningen och gör oss mätta. Personer som får äta en frukost med en riklig mängd av dessa fetter äter spontant mindre till lunch och deras kroppar gör av med mer energi utan att de ens behöver röra på sig! Många menar att en större konsumtion av kokosprodukter skulle kunna minska risken för övervikt.

Det finns indikationer på att fetterna i kokos kan göra att de essentiella (livsnödvändiga) omega 3 och omega 6-fetterna inte oxideras (förbränns). Detta skulle då kunna göra att behovet av de essentiella fetterna inte är lika stort om kokosfett intas i tillräckligt mängd. Goda nyheter för dig som inte gillar fisk.

Kokosprodukter

Det finns en mängd olika kokosprodukter på marknaden idag, den vi ser och använder mest är kanske kokosmjölken. Kokosmjölk har kallats för asiens grädde och framställs genom att rivet fruktkött från kokos pressas. Vi får då en söt och krämig produkt som passar mycket bra i soppor och grytor. Kokosmjölk är en god källa till det nyttiga kokosfettet och till många vitaminer och mineraler.

Riven kokos har vi, som många vet, använt länge i bakning och tillverkning av sötsaker. Men riven kokos passar också i en hel del lagad mat och i sallader.

Kokosfett, eller kokosolja som det också kallas, är något som sälja i butikerna framförallt kring jul då det görs mycket ischoklad men kokosfett passar utmärkt som matfett också till vardags. Det är mycket värmetåligt och bränns inte vid så lätt, vilket gör att det många gånger passar bättre än smör och olja till stekning. Det är också mycket prisvärt och naturligtvis den främsta källan till de nyttiga kokosfetterna.

En del kanske har sett att kokosfett också säljs i hälsokostbutikerna? Det är en kallpressad form av kokosfett (extra virgin) och har till skillnad från det kokosfett som finns i din lokala matbutik en distinkt smak av kokos. Kallpressat kokosfett har vissa hälsofördelar jämfört med det vanliga kokosfettet, antagligen beroende på att en del ämnen som försvinner vid processningen av det vanliga kokosfettet finns kvar. Dessa hälsoeffekter kan du dock få genom att äta färsk kokosnöt eller andra kokosprodukter så om du inte gillar smaken av det kallpressade kokosfettet kan du hålla dig till det vanliga.

Till sist har vi ju såklart kokosnöten. Kokosnöt har en speciell söt smak som kommer fram när du tuggar på den ett tag och kan passa bra i yoghurt eller kanske i sallader. Kokosnötter är inte så svåra att öppna som många tror, så länge du har en rejäl hammare och lite tålamod!