Tag Archives: insulinkänslighet

Bokrecension: Matrevolutionen

Matrevolutionen av Andreas Eenfeldt, även känd som “kostdoktorn”. Eenfeldt driver Sveriges mest populära hälsoblogg kostdoktorn.se, som jag personligen gillar då han är den vettigaste förespråkaren för lågkolhydratkost vi har. Lchf-”rörelsen” har haft en enorm tendens att vara sekteristisk och en del förespråkare är mer eller mindre verklighetsfrånvända alternativmedicinare. Eenfeldt skiljer sig från dessa, vilket är enormt skönt.

Boken inleds med en del där Eenfeldt förklarar hur forskningen sett ut inom kostområdet när det gäller fett, mättat fett, fiber, socker och sjukdomar. Han tar upp hur Ancel Keys med flera aggressivt trummade igenom budskapet “fett är farligt” utan att egentligen ha något på benen och hur fel det blev. Det här är den bästa delen i boken och boken är värd att läsa enbart för detta. Det är egentligen ingenting som inte tagits upp av andra författare som till exempel Gary Taubes, men Eenfeldt gör det enklare och mer lättförståeligt. Riktigt, riktigt bra och viktigt för alla som är kostintresserade.

I bokens andra del går han igenom lågkolhydratkosten och dess vetenskapliga stöd samt en hel del om saker som det metabola syndromet (som han passande döpt om till “den västerländska sjukan”) och hypotesen som säger att det är de små, täta, LDL-partiklarna som egentligen är det “onda” kolesterolet. Boken avslutas med en tredje del som är en praktisk guide till hur man äter en lågkolhydratkost.

Detta är utan tvekan den bästa bok jag läst om lågkolhydratkost, på svenska eller engelska. Den är välskriven, lättförståelig och nöjer sig inte med rent teoretiserande. Självklart håller jag inte med Eenfeldt om allt. Till exempel så köper jag inte att för mycket stärkelse är en bakomliggande orsak till våra civilisationssjukdomar, det finns och har funnits gott om kulturer och folkslag där man ätit enorma mängder stärkelse utan att bli sjuk eller fet. Jag tror snarare, som jag nämnt tidigare, att det är fruktosen, skadliga ämnen i cerealier eller kanske för mycket proinflammatoriska omega 6-fetter som är orsaken (eller alla tre tillsammans). Jag kan varmt rekommendera denna bok till alla som är intresserade av kost och hälsa, både lekmän och utbildade inom området. Detta oavsett om man köper Eenfeldts resonemang eller inte.

5/5

Ny studie om mjölkfett

Det kom nyligen en ny studie (Mozaffarian et al 2010) där man undersökt konsumtion av mjölkfett hos närmare 4000 människor för att sedan jämföra denna konsumtion med olika riskmarkörer för sjukdom samt insjuknandet i diabetes. Det som är spännande med denna nya studie är att man istället för att bara fråga folk hur de äter (vilket är extremt osäkert eftersom folk glömmer bort eller faktiskt ljuger) så har man mätt nivåerna i blodet av en speciell typ av fett som kallas för trans-palmitinsyra. Denna typ av fett återfinns bara i mjölkfett och vi kan inte tillverka den själva i våra kroppar varför man med säkerhet kan säga att de som har högre nivåer av detta fett i blodet också äter mer mjölkfett i form av mjölk, smör och liknande. Denna metod är alltså mycket säkrare än att med hjälp av frågeformulär eller intervjuer försöka ta reda på vad folk äter.

Det visade sig att de som hade högre nivåer av trans-palmitinsyra i blodet hade bättre blodfetter, lägre nivåer c-reaktivt protein (ett sätt att mäta inflammation) samt bättre insulinkänslighet än de med lägre nivåer. De som åt mycket mjölkfett insjuknade också mer sällan i diabetes. Intressant med tanke på att det från vissa håll som till exempel livsmedelsverket har propagerats mot mjölkfett eftersom det skulle vara ohälsosamt. Nu kommer det alltså en ny, något bättre, studie som visar på motsatsen. Vi ska däremot inte övertolka detta resultat och börja propagera för mjölkfett som det bästa i världen för den sakens skull. Vi kan dock konstatera att detta är ännu en spik i kistan för den felaktiga och föråldrade hypotesen att källor till rikligt med mättat fett skulle vara dåligt för hälsan.

LCHF del 1 – teori

De senaste åren har det pratats och skrivits mycket om lchf (Low Carb, High Fat), med en mängd kontroverser och många starka personligheter inblandade. Mest kända är kanske läkaren Annika Dahlqvist, som hamnat i blåsväder både en och två gånger, samt Andreas Eenfeldt, också läkare, som skriver Sveriges mest lästa hälsoblogg. Lchf är numera godkänd att använda inom sjukvården för behandling av övervikt och diabetes typ två och är ett populärt sätt att gå ner i vikt på.

Lchf innebär helt enkelt att man äter väldigt lite kolhydrater (socker och stärkelse, från till exempel frukt, godis, bröd och potatis) och istället ersätter dessa med mer fett (från till exempel smör, grädde och olivolja). Lchf innebär inte rent definitionsmässigt att man äter mer protein, även om det i praktiken brukar bli så. Det är också viktigt att skilja på en kolhydratreducerad kost och lchf. Lchf innebär att kolhydratintaget hålls mycket lågt, på tio procent av energiintaget eller lägre, medan begreppet kolhydratreducerad kost är mer löst hållet och innebär att man äter en kost med mindre kolhydrater än vad till exempel Livsmedelsverket rekommenderar. Jag kan också för sakens skull ta upp begreppet ketogen diet. En ketogen diet är en form av lchf-diet, men en mycket specifik sådan som används för behandling av epileptiker och begreppet ketogen diet ska inte användas för att beskriva någonting annat än just denna specifika behandlingsform (vissa mindre kunniga individer inom träningsvärlden brukar göra detta, vilket kan skapa förvirring).

Ska vi förstå teorin bakom lchf-kosten måste vi först förstå vad hormonet insulin är. Insulin är, som den uppmärksamme läsaren precis räknat ut, ett hormon. Hormoner är ett av kroppens signalerings- och styrningssystem, där vissa celler kan skicka ut signaler som ger en effekt någon annan stans i kroppen (eller på samma ställe i kroppen, faktiskt). Insulin produceras av bukspottkörteln (pankreas) och har som alla andra hormoner flera olika funktioner men den som är mest känd och mest relevant här är att insulin får cellerna att ta upp näring och energi, framförallt glukos – blodsocker. När du äter kolhydrater tas dessa upp i kroppen som glukos (eller görs om i levern till glukos), vilket gör att blodsockret går upp. Men ett för högt blodsocker är mycket farligt för kroppen, därför frisätter pankreas insulin som säger åt cellerna att ta upp sockret från blodet. Allt är därmed frid och fröjd, så länge systemet inte fallerar. Problemet är att detta system faktiskt, åtminstone delvis, har fallerat hos väldigt många. Cellerna kan nämligen bli okänsliga för insulinets signal, vilket leder till att det krävs mer och mer insulin för att sänka blodsockret. Detta kallas för att individen har fått en försämrad insulinkänslighet och i längden leder detta till diabetes typ två, det som tidigare kallades för åldersdiabetes. Försämrad insulinkänslighet kan leda till både kroniskt höga insulinnivåer i blodet och alldeles för högt blodsocker, båda dessa tillstånd är förknippade med en rad mycket allvarliga sjukdomstillstånd (hjärtkärlsjukdomar och vissa cancerformer, till exempel).

För att motverka eller framförallt behandla detta menar en del att man bör äta lite kolhydrater, då det är kolhydrater som höjer blodsockret och därmed insulinet. Den främsta förespråkaren för detta är kanske Gary Taubes som skrivit den exceptionellt tunga boken “Good Calories, Bad Calories”. I studier har man tydligt sett att ett lågt kolhydratintag får människor att spontant (alltså utan att man säger åt dem att göra det) sänka sitt matintag och därmed gå ner i vikt, vilket kanske talar för att kolhydraterna är problemet. Teorin som kan förklara detta kallas för “Internal starvation”-hypotesen. Den säger att kroniskt höga insulinnivåer gör att kroppen inte kommer åt energin som finns lagrad i kroppsfettet (detta verkar stämma mycket väl), vilket leder till att resten av kroppen får energibrist (den svälter alltså). Detta leder då i sin tur till att du blir hungrig och/eller får en sänkt ämnesomsättning, vilket gör att du går upp i vikt.

Visst låter det bra? Jag ser vissa problem med den här hypotesen, även om den skulle kunna stämma. Det finns nämligen massor med människor, och hela folkslag, som äter mycket stora mängder kolhydrater utan att få några problem av detta. Att insulinet höjs efter en måltid är nämligen inget konstigt och det finns inget som talar för att dessa mindre insulintoppar är skadliga eller skulle leda till kroniskt höga insulinnivåer i en frisk individ. Det måste till någon mer faktor för att detta ska ske (vilket Taubes själv är inne på). Dessa faktorer tror jag, efter den forskning jag läst, är fruktos (en sockerart som finns framförallt i vanligt strösocker) och/eller cerealier (alltså sädesslag, vete verkar vara mest problematiskt). Däremot anser jag att en individ som en gång skadat sitt system, kanske på grund av en större känslighet för fruktos eller cerealier, antagligen måste sänka sitt intag av alla kolhydrater.

Nästa gång går vi igenom lchf i praktiken och försöker ta reda på om det är något som passar just dig.

Bokrecension: Ät upp till bevis!

Nyströms bok handlar om bevisen bakom de etablerade åsikterna om kost, träning och hälsa. Han går igenom tämligen mycket, från vitamintillskott till fettintag och motionsvanor och kommer allt som oftast fram till att verkligheten ser annorlunda ut än vad många tror. Till exempel så visar han att tillskott av antioxidanter och vitaminer snarare har visat sig öka dödligheten istället för att minska den, i de studier som gjorts så har den grupp som fått tillskotten löpt en större risk att dö än de som fick placebo (alltså “sockerpiller”, utan effekt). Du kan själv läsa en sammanfattning (abstract) av en systematisk genomgång av tillgängliga studier som gjorts här. Jag anser kanske inte att man kan avråda från alla tillskott på grund av detta, till exempel så är jordarna i Sverige fattiga på selen och jod vilket gör att vi bör ta dessa som tillskott i vissa fall.

Nyström är också skeptisk till att träning skulle vara så nödvändigt som det ofta påstås. Jag håller i viss utsträckning med honom här, speciellt då kunskapsnivåerna kring vad som är säker och effektiv träning är horribelt låg bland människor som själva utger sig för att vara experter (personliga tränare, idrottscoacher, läkare). Att äta rätt och sova ordentligt om nätterna är mycket viktigare än att träna. Dock kan vardagsmotion tillsammans med korrekt utförd medelintensiv styrketräning bidra till att undvika arbetsskador och ryggbesvär samt till att öka det psykiska välmåendet.

Boken passar kanske dig som är lite mer insatt bäst. Är du mest intresserad av att ha facit, av att veta hur du ska göra för att till exempel gå ner i vikt och må bättre så finns det bättre böcker att köpa (eller ladda ner gratis). Boken är också lite hackigt skriven, det märks att Nyström är mer van vid att skriva vetenskapliga rapporter än vid att skriva böcker. Klart läsvärd för kostnörden.

3/5

Debatt på Aftonbladet

Det har tidigare i år publicerats några debattinlägg på aftonbladets hemsida (vet inte om det är i papperstidningen också). Den första är en artikel av journalisten Johanna Sjöberg, där läkaren Karin Schenck Gustafsson uttalar sig om lchf:

“Karin Schenck Gustafssons upplever att det blivit fler fall av hjärtinfarkter och ovanligt höga kolesterolvärden sedan fettdoktorn Annika Dahlqvists LCHF-diet blev känd.

En av hennes egna patienter gick ner elva kilo på Annika Dahlqvists diet.

– Men hans kolesterolvärde hade gått upp jättehögt, speciellt det farliga kolesterolet, LDL, och han fick sedan sin andra hjärtinfarkt. Fallet var så tydligt, säger hon.”

Sin andra hjärtinfarkt? Han var alltså redan hjärtsjuk och då är risken för att man får fler hjärtinfarkter mycket högre. Hennes resonemang här är dessutom intressant. Hur länge hade denna man ätit lchf? Om en person får låt oss säga cancer vid 40 års ålder och har ätit en fettsnål kost de första 39 åren av sitt liv för att sedan äta lchf det sista året innan cancern blev diagnosticerad, vilken kosthållning är det då som troligast har orsakat cancern? Det kanske till och med inte hade något att göra med kosten?

Det Gustafsson och hennes kollegor lider av är “confirmation bias”, där de sedan länge bestämt sig för att saker förhåller sig på ett visst sätt. Allt de sedan observerar tolkar det på ett sätt som passar in i deras hypotes. Extremt vanligt när det handlar om kost.

Nästa inlägg är en debattartikel av Fredrik Paulun:

“Vi vet att stora mängder fett från bacon, korv, kött, och till viss del mejerifetter kan minska insulinkänsligheten vilket bidrar till hjärt-kärlsjukdomar.”

Det vet vi inte alls. Evidensen för detta är mycket svag och det är lätt att blanda ihop fysiologisk insulinresistens (i syfte att hålla blodsockernivåerna normala hos en frisk individ) med sjuklig insulinresistens. En intressant översiktsartikel publicerades om detta 2008 (1), Stephan på Whole Health Source har gått igenom den tidigare.

“LDL brukar också öka hos de som äter strikt LCHF och det är särskilt allvarligt då deras intag av antioxidanter ofta samtidigt är lågt. Antioxidanterna skyddar LDL från att oxidera och orsaka hjärt-kärlsjukdom, och de finns bland annat i frukt, bär, rotfrukter, baljväxter och fullkornsprodukter. Detta är livsmedel som konsekvent brukar undvikas vid extrem LCHF.”

De stora, fluffida, LDL-partiklarna gör det ja. Detta är inte farligt. Det är dessutom inte en hård ändpunkt och bör därför inte övertolkas oavsett om det är bra eller dåligt. Att antioxidanter är nödvändigt finns det knappast starka belägg för, även om Paulun gärna påstår det eftersom han säljer smoothies (som skall vara antioxidantrika) och antioxidanttillskott.

“En del forskning tyder också på att extrem LCHF ökar inflammationerna i kroppen vilket ytterligare är en riskfaktor för hjärt-kärlsjukdom.”

Detta är intressant och jag skulle gärna vilja läsa mer om det. Jag skulle helst av allt vilja veta exakt vilken kost deltagarna i de aktuella studierna åt. Sen är det naturligtvis inte heller hårda ändpunkter här.

“Det paradoxala är att långkedjat mättat fett, som extrem LCHF förespråkar ett högt intag av, är det fett som lättast lagras som fett i fettcellerna och gör viktminskningen långsam. Där har man helt gått mot den vetenskapliga dokumentation som finns och skapat sig en egen alternativ verklighet när man rekommenderar folk att äta bacon och korv för att de ska gå ned i vikt.”

Detta är inte relevant. Det kan ju vara så att de som äter mycket fett blir så mätta av det att de spontant sänker sitt energiintag. Detta är min erfarenhet hos mig själv och de jag satt på högfettkost. Det finns också vetenskapligt stöd för det. Om det är så har det ingen betydelse hur lätt fettsyrorna lagras in i fettcellerna eftersom energibalansen fortfarande blir negativ. Man kan inte ta några enskilda provrörsresultat och sen urskillningslöst försöka applicera dem på något så oerhört komplext som människokroppen.

“När man drar ner kolhydraterna till ett minimum minskar dessutom ofta träningsorken och den fysiska aktiviteten blir ofta lägre vilket knappast heller underlättar viktminskningen.”

Detta är högst individuellt, beror ofta på hur mycket kolhydraterna dras ned och går dessutom oftast över efter ett par veckor.

“Slutligen är en extrem lågkolhydratkost inte det optimala för hjärnan eftersom dess föredragna bränsle glukos saknas. Dessutom bildar hjärnan serotonin när vi äter kolhydrater och ju mindre av dessa vi äter desto sämre mår vi psykiskt. Brist på serotonin gör oss nämligen nedstämda, lätt irriterade, mer ångestfyllda och aggressiva. De senaste rönen visar att de som går ned med lågkolhydratkost upplever sig mindre lyckliga än de som går ned lika mycket men med en kost innehållande kolhydrater.”

Allt nödvändigt glukos bildas från protein, den övriga energin kommer från ketoner vilket går alldeles utmärkt. Att man skulle må sämre baseras på en studie som inte är speciellt tillförlitlig. Den har diskuterats en del tidigare och jag tänker inte gå igenom den mer här.

Jag – Paulun: 1-0

Den sista artikeln är en debattartikel av Annika Dahlqvist:

“Om man ska ta reda på huruvida det är LCHF, med naturliga fetter – eller lågfettkost, med margariner – som ger högsta risken för hjärtinfarkt, måste man göra riktiga jämförande kontrollerade studier. Det är helt ovetenskapligt att ta ett enstaka exempel som bevis för något.”

Instämmer helt, dock så skjuter Dahlqvist sig själv i foten senare i artikeln:

“Genom omfattande kommunikation via internet har vi fått många rapporter från personer som haft en eller flera tidigare hjärtinfarkter, men som inte fått flera sedan de övergick till LCHF.”

Vilket är i princip samma sak som Gustafsson gjort, fast med flera individer. Anekdoter är fortfarande anekdoter. Att de kommer genom internet gör dem dessutom ännu mindre tillförlitliga. Vad hände med “jämförande kontrollerade studier”?

“De som nu, av Karin Schenck Gustafsson, blivit oroade för att LCHF skulle vara farligt för hjärtat, kan lugna sig med att hon inte har något vetenskapligt underlag för att påstå detta. Det måste vara gammal prestige som driver henne. Det är inte lätt att erkänna att de kostråd man har gett under 40 år snarast har gjort människor sjukare än friskare.”

Instämmer helt. Vetenskapliga framsteg sker en pensionsavgång i taget, var det någon som skrev en gång (om ni vet vem, skriv det gärna i kommentarerna!).

Bokrecension: Ät upp till bevis!

Ät upp till bevis av Fredrik Nyström

Nyströms bok handlar om bevisen bakom de etablerade åsikterna om kost, träning och hälsa. Han går igenom tämligen mycket, från vitamintillskott till fettintag och motionsvanor och kommer allt som oftast fram till att verkligheten ser annorlunda ut än vad många tror. Till exempel så visar han att tillskott av antioxidanter och vitaminer snarare har visat sig öka dödligheten istället för att minska den, i de studier som gjorts så har den grupp som fått tillskotten löpt en större risk att dö än de som fick placebo (alltså “sockerpiller”, utan effekt). Du kan själv läsa en sammanfattning (abstract) av en systematisk genomgång av tillgängliga studier som gjorts här. Jag anser kanske inte att man kan avråda från alla tillskott på grund av detta, till exempel så är jordarna i Sverige fattiga på selen och jod vilket gör att vi bör ta dessa som tillskott i vissa fall.

Nyström är också skeptisk till att träning skulle vara så nödvändigt som det ofta påstås. Jag håller i viss utsträckning med honom här, speciellt då kunskapsnivåerna kring vad som är säker och effektiv träning är horribelt låg bland människor som själva utger sig för att vara experter (personliga tränare, idrottscoacher, läkare). Att äta rätt och sova ordentligt om nätterna är mycket viktigare än att träna. Dock kan vardagsmotion tillsammans med korrekt utförd medelintensiv styrketräning bidra till att undvika arbetsskador och ryggbesvär samt till att öka det psykiska välmåendet.

Boken passar kanske dig som är lite mer insatt bäst. Är du mest intresserad av att ha facit, av att veta hur du ska göra för att till exempel gå ner i vikt och må bättre så finns det bättre böcker att köpa (eller ladda ner gratis). Boken är också lite hackigt skriven, det märks att Nyström är mer van vid att skriva vetenskapliga rapporter än vid att skriva böcker. Klart läsvärd för kostnörden.

3/5

Köp Ät upp till bevis! här

Debatt på Aftonbladet

Det har idag publicerats några debattinlägg på aftonbladets hemsida (vet inte om det är i papperstidningen också). Den första är en artikel av journalisten Johanna Sjöberg, där läkaren Karin Schenck Gustafsson uttalar sig om lchf:

“Karin Schenck Gustafssons upplever att det blivit fler fall av hjärtinfarkter och ovanligt höga kolesterolvärden sedan fettdoktorn Annika Dahlqvists LCHF-diet blev känd.

En av hennes egna patienter gick ner elva kilo på Annika Dahlqvists diet.

– Men hans kolesterolvärde hade gått upp jättehögt, speciellt det farliga kolesterolet, LDL, och han fick sedan sin andra hjärtinfarkt. Fallet var så tydligt, säger hon.”

Sin andra hjärtinfarkt? Han var alltså redan hjärtsjuk och då är risken för att man får fler hjärtinfarkter mycket högre. Hennes resonemang här är dessutom intressant. Hur länge hade denna man ätit lchf? Om en person får låt oss säga cancer vid 40 års ålder och har ätit en fettsnål kost de första 39 åren av sitt liv för att sedan äta lchf det sista året innan cancern blev diagnosticerad, vilken kosthållning är det då som troligast har orsakat cancern? Det kanske till och med inte hade något att göra med kosten?

Det Gustafsson och hennes kollegor lider av är “confirmation bias”, där de sedan länge bestämt sig för att saker förhåller sig på ett visst sätt. Allt de sedan observerar tolkar det på ett sätt som passar in i deras hypotes. Extremt vanligt när det handlar om kost.

Nästa inlägg är en debattartikel av Fredrik Paulun:

“Vi vet att stora mängder fett från bacon, korv, kött, och till viss del mejerifetter kan minska insulinkänsligheten vilket bidrar till hjärt-kärlsjukdomar.”

Det vet vi inte alls. Evidensen för detta är mycket svag och det är lätt att blanda ihop fysiologisk insulinresistens (i syfte att hålla blodsockernivåerna normala hos en frisk individ) med sjuklig insulinresistens. En intressant översiktsartikel publicerades om detta 2008 (1), Stephan på Whole Health Source har gått igenom den tidigare.

“LDL brukar också öka hos de som äter strikt LCHF och det är särskilt allvarligt då deras intag av antioxidanter ofta samtidigt är lågt. Antioxidanterna skyddar LDL från att oxidera och orsaka hjärt-kärlsjukdom, och de finns bland annat i frukt, bär, rotfrukter, baljväxter och fullkornsprodukter. Detta är livsmedel som konsekvent brukar undvikas vid extrem LCHF.”

De stora, fluffida, LDL-partiklarna gör det ja. Detta är inte farligt. Det är dessutom inte en hård ändpunkt och bör därför inte övertolkas oavsett om det är bra eller dåligt. Att antioxidanter är nödvändigt finns det knappast starka belägg för, även om Paulun gärna påstår det eftersom han säljer smoothies (som skall vara antioxidantrika) och antioxidanttillskott.

“En del forskning tyder också på att extrem LCHF ökar inflammationerna i kroppen vilket ytterligare är en riskfaktor för hjärt-kärlsjukdom.”

Detta är intressant och jag skulle gärna vilja läsa mer om det. Jag skulle helst av allt vilja veta exakt vilken kost deltagarna i de aktuella studierna åt. Sen är det naturligtvis inte heller hårda ändpunkter här.

“Det paradoxala är att långkedjat mättat fett, som extrem LCHF förespråkar ett högt intag av, är det fett som lättast lagras som fett i fettcellerna och gör viktminskningen långsam. Där har man helt gått mot den vetenskapliga dokumentation som finns och skapat sig en egen alternativ verklighet när man rekommenderar folk att äta bacon och korv för att de ska gå ned i vikt.”

Detta är inte relevant. Det kan ju vara så att de som äter mycket fett blir så mätta av det att de spontant sänker sitt energiintag. Detta är min erfarenhet hos mig själv och de jag satt på högfettkost. Det finns också vetenskapligt stöd för det. Om det är så har det ingen betydelse hur lätt fettsyrorna lagras in i fettcellerna eftersom energibalansen fortfarande blir negativ. Man kan inte ta några enskilda provrörsresultat och sen urskillningslöst försöka applicera dem på något så oerhört komplext som människokroppen.

“När man drar ner kolhydraterna till ett minimum minskar dessutom ofta träningsorken och den fysiska aktiviteten blir ofta lägre vilket knappast heller underlättar viktminskningen.”

Detta är högst individuellt, beror ofta på hur mycket kolhydraterna dras ned och går dessutom oftast över efter ett par veckor.

“Slutligen är en extrem lågkolhydratkost inte det optimala för hjärnan eftersom dess föredragna bränsle glukos saknas. Dessutom bildar hjärnan serotonin när vi äter kolhydrater och ju mindre av dessa vi äter desto sämre mår vi psykiskt. Brist på serotonin gör oss nämligen nedstämda, lätt irriterade, mer ångestfyllda och aggressiva. De senaste rönen visar att de som går ned med lågkolhydratkost upplever sig mindre lyckliga än de som går ned lika mycket men med en kost innehållande kolhydrater.”

Allt nödvändigt glukos bildas från protein, den övriga energin kommer från ketoner vilket går alldeles utmärkt. Att man skulle må sämre baseras på en studie som inte är speciellt tillförlitlig. Den har diskuterats en del tidigare och jag tänker inte gå igenom den mer här.

Jag – Paulun: 1-0

Den sista artikeln är en debattartikel av Annika Dahlqvist:

“Om man ska ta reda på huruvida det är LCHF, med naturliga fetter – eller lågfettkost, med margariner – som ger högsta risken för hjärtinfarkt, måste man göra riktiga jämförande kontrollerade studier. Det är helt ovetenskapligt att ta ett enstaka exempel som bevis för något.”

Instämmer helt, dock så skjuter Dahlqvist sig själv i foten senare i artikeln:

“Genom omfattande kommunikation via internet har vi fått många rapporter från personer som haft en eller flera tidigare hjärtinfarkter, men som inte fått flera sedan de övergick till LCHF.”

Vilket är i princip samma sak som Gustafsson gjort, fast med flera individer. Anekdoter är fortfarande anekdoter. Att de kommer genom internet gör dem dessutom ännu mindre tillförlitliga. Vad hände med “jämförande kontrollerade studier”?

“De som nu, av Karin Schenck Gustafsson, blivit oroade för att LCHF skulle vara farligt för hjärtat, kan lugna sig med att hon inte har något vetenskapligt underlag för att påstå detta. Det måste vara gammal prestige som driver henne. Det är inte lätt att erkänna att de kostråd man har gett under 40 år snarast har gjort människor sjukare än friskare.”

Instämmer helt. Vetenskapliga framsteg sker en pensionsavgång i taget, var det någon som skrev en gång (om ni vet vem, skriv det gärna i kommentarerna!).