Tag Archives: grönsaker

LCHF del 2 – praktik

I del två av lchf-serien går vi igenom de praktiska bitarna. Vi börjar med att konstatera vem lchf passar för. Det är främst du som har eller är på väg mot det metabola syndromet som är en lämplig kandidat för lchf. Det metabola syndromet (kallas även insulinresistenssymdrom) karakteriseras av bukfetma (“ölmage”, fettet samlas på mitten), högt blodtryck, höga triglycerider i blodet, låg HDL-nivå i blodet samt nedsatt glukostolerans eller diabetes typ två (googla dessa saker om du är osäker på vad de innebär). Lchf fungerar mycket bra för att behandla det metabola syndromet, så jag tycker definitivt att du ska testa om dessa saker stämmer in på dig. Det kan också vara intressant eller givande att testa lchf om du har några extra trivselkilon att tappa, men då behöver du antagligen inte vara lika strikt. Jag tycker inte du som är smal och frisk eller tränar hårt ska äta lchf, då det innebär att du begränsar ditt matval i onödan. Du kan då nöja dig med en kolhydratreducerad kost, även om det inte på något sätt är farligt att äta lchf om det är det du vill.

Det komplicerade sättet att äta lchf på är att räkna mängden kolhydrater du äter, gram för gram. En övre gräns som fungerar för de flesta är 50 gram om dagen. Det finns på nätet och i bokform en mängd olika livsmedelstabeller du kan använda dig av. Det enkla sättet är att istället följa dessa generella riktlinjer:

Ät hur mycket du vill av:

Kött, fisk, fågel, ägg, ost och skaldjur

Grönsaker som växer ovan jord som kål, broccoli och sallad (tomat är inte en grönsak)

Matfett som smör, grädde och olja

Ät, men med måtta:

Relativ kolhydratfattig frukt som tomat

Nötter

Baljväxter som bönor och linser

Rotfrukter förutom potatis och sötpotatis

Ät inte alls:

Cerealier som vete, dinkel, havre och ris

Kolhydratrika rötter som potatis, jordärtskocka och sötpotatis

Frukt

Mjölk och yoghurt

Läsk, snask och annan skräpmat (duh!)

Att följa denna enkla lista kan ta dig långt, men kanske inte hela vägen. Slutar du gå ner i vikt måste du se över din kost så att du inte hamnar i de vanligaste fallgroparna. För mycket mjölkprodukter är den vanligaste av dessa. Grädde, creme fraiche och ost kan för många hindra viktnedgången då det är väldigt lätt att äta för mycket av dem. Vissa kan också vara känsliga för dem då de har vissa egenskaper som kan vara problematiska, men det är lite överkurs.

En annan mycket vanlig fallgrop är något som på engelska kallas för “carb creep”, vilket betyder att mängden kolhydrater du äter sakta men säkert ökat utan att du märkt det. Kanske har det blivit lite för mycket nötter, tomater eller morötter? Börja om och var så strikt som möjligt.

Sen är det också alldeles för vanligt att man börjar försöka hitta substitut för de gamla godsakerna man nu saknar. Man börjar göra låtsaspannkakor och äta “lowcarbgodis”. Gör inte det. Dels så kan du få i dig en massa sötningsmedel som för den som är känslig kan skapa problem då det lurar kroppen att du ätit socker, vilket kan göra att hungersignaler och liknande inte fungerar som de ska. Sen gör dessa substitut också att det blir svårare att en gång för alla bli av med dåliga vanor. Ät riktig mat. Jag ser hellre att du äter lite riktig glass av bra kvalitet på helgen än att du stoppar i dig en massa låtsasgodis hela tiden.

Nästa gång går vi igenom hur man kan ändra den grundläggande lchf-dieten så att den passar dig som tränar mycket.

Vettigt käk #1

Det här är första inlägget i en serie jag valt att kalla “vettigt käk”, där jag lägger upp bilder och recept på mat som är nyttig och fungerar bra att laga i vardagen. Äter du bra mat och rör på dig kan du antagligen hålla en god form utan att bli helt fanatisk och räkna vartenda litet gram protein, fett och kolhydrater.

Här har jag tagit två fläskkotletter utan ben, skurit upp dem och stekt dem i kokosfett tillsammans med lök. Valfri kryddning, har här använt vitpeppar och salt bara. Serverades med svarta oliver, sockerärtor, blandad sallad och gurka. Till vänster ser ni en flaska med fiskolja och en kapsel d-vitamin, de obligatoriska tillskotten var dag. Till höger skymtar en tub med hamburgerdressing, ett av de bättre alternativen om man någon gång äter en färdig sås. Den är gjord på rapsolja, som är den bästa processade oljan och innehåller inte nämnvärda mängder socker. Ett bättre alternativ är naturligtvis att till exempel göra en egen majonnäs, vilket jag ofta gör, men det går bra med hamburgerdressing ibland. Det är viktigt att inte bli fanatisk och göra nyttigt ätande till en religion, som många tyvärr gör. Kom ihåg att det är lika viktigt att ha ett sunt förhållande till mat som det är att äta rätt.

Den mest galna hälsoartikeln i en kvällstidning någonsin?

Jag läste precis en fantastisk artikel i kvällstidningen som alla älskar att hata: Aftonbladet. I artikeln uttalar sig bland annat en chefsdietist på S:t George’s Hospital om olika slags livsmedel och deras effekt på vår hälsa. Själva grunden i detta kan starkt ifrågasättas då det knappast finns några magiska livsmedel, en god hälsa gundläggs genom att äta en variation av näringsrika och nyttiga livsmedel. Många kostexperter gör såhär, skriver upp något enskilt livsmedel som om det vore nyckeln till god hälsa (jag har väl nästintill gjort mig skyldig till det när det gäller kokos). Jag har aldrig riktigt förstått varför de gör detta, då det mest bidrar till förvirring. Kanske säljer de själva saker som torkade acaibär eller något. Gå inte på det hursomhelst. Ät kött (och fisk, ägg, fågel, skaldjur) och grönsaker av varierad sort så kommer du vara vid god hälsa oavsett om du utöver detta äter acaibär eller dricker resveratrolrikt  rödvin. Till artikeln och dess underhållande påståenden:

“Popcorn

Biosnackset kan enligt studier både förebygga cancer och vara bra för de som går på diet.

– De flesta vet inte att popcorn är ett fullkorn som minskar riskerna för hjärtsjukdomar och cancer och att 30 gram är jämförbart med en portion brunt ris eller fullkornspasta, säger Catherine Collins, chefsdietist vid St George’s hospital.

Popcorn innehåller också tre gånger så mycket fibrer som solrosfrön vilket gör dig mätt längre samtidigt som din blodsockernivå balanseras och sänker det dåliga kolesterolet. Det har till och med en dos av B-vitamin för att boosta din energi.

Tidigare studier har visat att popcorn innehåller stora mängder polyphenoler, antioxidanter som är bra i fighten mot fria radikaler som är en av orsakerna till sjukdomar som cancer och hjärtsjukdomar.

Men undvik att krydda med salt och socker.”

Jag älskar detta! Popcorn har ett skyhögt GI på 103 (med vitt bröd som referens). Så snabba (och koncentrerade) kolhydrater bidrar knappast till hälsa. Att säga att fullkorn skulle minska risken för något är dessutom att uppvisa en rejäl brist på kunnande. Det finns epidemiologiska studier som visar att de som uppger att de äter mer fullkorn har mindre cancer och hjärtsjukdomar än de som uppger att de äter mindre. Det betyder inte att fullkorn minskar risken för dessa sjukdomar, bara att det finns ett statistiskt samband (“korrelation”). Korrelation betyder inte kausalitet (orsakssamband). Det kan vara något helt annat som utmärker de som äter mer fullkorn som leder till att de är friskare. Såhär gör dietister jämt, tyvärr. Popcorn är skräpmat.

“Jordnötssmör

Det delikata smöret är en av de rikaste källorna till det hjärtvänliga enkelomättade fettsyrorna – det innehåller heller inte så mycket mättat fett och är en utsökt källa till protein som håller dig mätt längre. Det guldgula smöret innehåller också fibrer som är bra för tarmarna och folsyra som kan skydda mot grovtarmscancer och hjärtsjukdomar.

Nötter tros minska inflammationer i kroppen och boostar hälsan i blodkärlen runt hjärtat. Forskare på Harvard Medical School i Storbritannien har nyligen upptäckt att jordnötter fem gånger i veckan kan nära nog halvera risken för hjärtattack.

De som äter jordnötssmör äter också mindre efter en portion jordsnötssmör, vilket gör att håller vikten bättre.”

Bra, uppmana folk att äta ett av de mest irriterande livsmedel som finns. Jordnötter är extremt allergena och innehåller massor med skadliga lektiner. Jordnötter innehåller dessutom massor med proinflammatoriska omega 6-fettsyror, så de lär knappast “minska inflammationer i kroppen”. De flesta jordnötssmörsorter har tillverkaren dessutom tillsatt socker i, alltså mycket kolhydrater och fruktos. Kaka på kaka där. Att de som äter jordnötter skulle vara friskare beror snarast på att de då äter jordnötter istället för något annat. Detta annat är antagligen något som är ännu värre, som vitt bröd, snask eller liknande. Jordnötssmör är skräpmat.

“Vita bönor i tomatsås

Klassikern är en näringsrik kraftkälla av protein, fibrer, järn och kalcium. Dess kombination av mycket protein, vilket också håller ben och muskler friska, samt låga GI-värde, som frigör energi långsamt, gör att du känner dig mätt länge.

– Din blodsockernivå hålls stabil och kolesterolet sänks samtidigt som de olösliga fibrerna i bönorna flyttar sig in i de stora tarmarna eller grovtarmen där de gör extra nytta, säger Catherine Collins.

Det gör att det produceras fettsyror som tros ge näring till insidan av grovtarmen och därför ger ett visst skydd mot cancer. En portion på 80 gram motsvarar cirka en femtedel av en kvinnas rekommenderade intag av fibrer och en tiondel av hennes proteinbehov samt en fjärdedel av järnbehovet.

Även tomatsåsen har sina fördelar eftersom tomater är en utsökt källa till lycopene, en kraftfull antioxidant som hjälper till att förebygga hjärtsjukdomar och prostatacancer.”

Även vita bönor innehåller skadliga lektiner (som alla andra baljväxter) och konserverna innehåller dessutom tillsatt socker. Nu nämner de dessutom GI-värdet, det har bara betydelse här då och inte när det gäller pop-corn? Vita bönor i tomatsås är skräpmat (och rätt äckligt).

“Marmelad

Pektin, ett naturligt gelémedel som finns i bland annat marmelad och sylt, är bra mot förstoppning och halsont enligt en studie vid Institute of Food Research i USA. Det har också visat sig minska tumörtillväxt.

Även citrusen i marmeladen är nyttig och späckad med antioxidanter som sänker kolesterolet. Det finns dessutom 20 gånger mer antioxidanter i 1 gram marmelad jämfört med ett glas juice.

Trots att honung länge ansetts som betydligt nyttigare än den söta marmeladen så innehåller faktiskt marmelad mer vitaminer och antioxidanter från frukterna.

Däremot bör du välja en sort som innehåller lägre halt av socker.”

Underbart, de försöker rättfärdiga att äta marmelad! Marmelad är som de flesta, inklusive dietister hoppas jag, vet i princip en sockerlösning med frukt i. Massor med socker som till hälften består av fruktos. Mycket fruktos bidrar kraftigt till det metabola syndromet samt med största sannolikhet till gikt. Det kan också orsaka fettlever. Att det innehåller pektin rättfärdigar knappast att äta marmelad. Marmelad är skräpmat.

“Potatis

En potatis innehåller mer kalium än en banan, vilket hjälper till hålla blodsockret nere. Det är också en bra källa för lösliga fibrer, vilka hjälper till att hålla hjärta och mage friska. Potatis innehåller heller inget fett eller kolesterol och en bakad medelstor potatis har bara 135 kalorier och cirka en femtedel av ditt rekommenderade intag av protein och fibrer.

Med skalet på innehåller potatisen hälften av ditt rekommenderade dagliga intag av vitamin C, liksom vitamin B6 som boostar humöret, folsyra som minskar risken för olika typer av cancer, betakaroten för huden och ögonen samt järn.

Potatis har till och med högre halt antioxidanter än morötter, kiwi, vattenmelon, cantaloupe, räddisor och tomater.

Men hoppa över skedarna med smör till och undvik att steka den alltför ofta.”

Ja, potatis är näringsmässigt överlägset cerealier, vilket jag skrivit om tidigare. Men ät hellre annan rotfrukt som innehåller mindre kolhydrater och inte är lika irriterande för tarmen som potatis (som kan öka tarmens genomsläpplighet). Potatis är inte skräpmat, men heller inte magiskt.

“Fläsksvålar

Danskarna gillar att smaska i sig det här delikata barsnackset som de flesta vill ha men skäms för att fråga efter…

Två tredjedelar av fettet i fläsksvålarna är enkelomättade fetter vilket är bra för hjärtat. 13 procent av fettet kommer från stearinsyra, en typ av mättat fett som inte höjer kolesterolhalten.

– Eftersom det du äter är koncentrerad kollagen från hud så har det en fantastiskt hög proteingalt som gör att du känner dig mätt. Det är också bra för muskler och ben.

20 gram innehåller 2 gram mer protein än ett ägg och ungefär en femtedel av ditt rekommenderade dagliga intag. det innehåller också väldigt lite socker och bara 0,3 gram kolhydrater per påse.”

Fläsksvålar är kanske inte världens godaste tilltugg, men det är åtminstone bättre än de flesta andra. Det är rätt roligt att de nu skriver ut hur lite kolhydrater fläsksvålar innehåller som om det vore någonting positivt, när det tidigare i samma artikel står att det är bra att äta pop-corn och marmelad. Fläsksvålar är jätteäckligt.

“Nutella

Det låter som en dröm, men Nutella på mackan är faktiskt inte så tokigt för hälsan ändå. Den ljuvliga chokladkrämen innehåller lecitin, ett sojaextrakt som höjer energin och hjälper dig att känna dig mätt längre.

– Det är också färre kalorier jämfört med många sylter, har lägre GI och innehåller kalcium från skummat mjölk vilket är bra för frisk benstomme, säger dietisten och läkaren Sonia Kakar vid St George’s hospital.

Antioxidanterna i kakaon hjälper till att balansera blodtrycket och minskar risken för blodproppar. Hasselnötterna i Nutellan är utmärkt källa för de hjärt-vänliga fleromättade och enkelomättade fettsyrorna. Vitamin E höjer immunförsvaret och vitamin B höjer energinivån och förbättrar humöret- Det är också rikt på kalium, kalcium och magnesium vilket är bra för blodtrycket.

Men eftersom Nutella också innehåller massor med socker så bör man kanske inte äta hur mycket som helst varje dag.”

Jag tror nästan att detta tar priset för mest idiotiska hälsopåstående. Nutella är nyttigt nu helt plötsligt. Det finns få saker som är mer onyttigt än en skiva vitt bröd med nutella på, även om det är väldigt gott. Det är ointressant hur mycket nyttiga komponenter från nötter och kakao nutella innehåller eftersom det också innehåller massiva mängder socker. En dietist som uppmanar folk att bre en sockerlösning på sina mackor borde få sparken. Nutella är jättegott, men det är också skräpmat.

“Cheddarost

Cheddarost är späckat med kalcium! Det innehåller också stora mängder av andra viktiga näringsämnen som fosfor som ger starka tänder och ben, zink för huden, ett starkt immunförsvar och fertiliteten, riboflavin och vitamin B12 för energin och vitamin A för hud och ögon.

En bit cheddar efter måltiden neutraliserar syrorna i munnen och ökar salivproduktionen och hjälper till att hålla rent från matrester vilket är bra för tänderna.”

Ost är en helt okej mjölkprodukt då det inte har de insulinhöjande egenskaperna som mjölk och yoghurt har. Ät ost om du vill. Ost är gott.

Grattis Petra Weiss (som skrivit artikeln i Aftonbladet), du får priset för mest galna hälsoartikel hittills i år.

“Hälsoreklam” förbjuds

Det har på sina håll tidigare i år skrivits om ett beslut från SLV som förbjuder viss hälsopåståenden i reklam, bland annat att omega 3-fettsyror skulle hjälpa barns inlärning och koncentration. Detta för att dessa påståenden saknar tillräckliga vetenskapliga belägg. Det här är bra, då det kan hindra folk att tro att fiskolja är någon slags mirakelmedicin. Fiskolja är jättebra och nyttigt, men fördelarna med det ska inte överdrivas. Att ta fiskolja är egentligen ett sätt att normalisera en kostaspekt. Vi har under hela vår utveckling fått i oss omega 3 i nästan lika hög utsträckning som omega 6 (som mest finns i växtfett och lite i djurfett), detta har varit det normala. Idag får de flesta i sig mångdubbelt mer omega 6 (ibland upp till 30 gånger så mycket) än omega 3, så att ta extra omega 3 i form av fiskolja är att vara biologiskt normal, skulle man kunna säga. Ta dock inte linfröolja eller liknande då omega 3-fettet i den oljan måste göras om till de vi egentligen behöver och detta görs i relativt liten utsträckning.

Något som också förbjuds är hälsopåståenden kring olika mjölksyrebakterier, vilket är enormt skönt. Jag blir lika konfunderad varje gång jag ser en reklam för en socker-mjölkblandning med tillsatser av någon enskild mjölksyrebakterie (jag vet inte om det är just denna reklam som förbjuds dock). Människans tarmflora är oerhört komplex och interagerar med oss på en väldig massa olika sätt som vi inte är i närheten av att ha kartlagt ännu. Att tillsätta någon enskild stam bakterier blir lite fånigt i sammanhanget, även om det säkert inte är skadligt. Slösa inga pengar på såna här produkter, ät istället traditionellt fermenterade livsmedel som surkål om du vill få i dig nyttiga bakterier. Det är med största sannolikhet inte heller nödvändigt (även om surkål är jättegott!) då vi har klarat oss i miljontals år utan att syra mat.

Surkål

Surkål (inte “sur kål”, även fast den är det) är ett fantastiskt livsmedel. Med hjälp av mjölksyrebaktierier har vi människor lärt oss att konservera kål och samtidigt göra den nyttigare. Fermenteringen som sker vid tillverkningen av surkål gör den nämligen mer lättsmält samtidigt som den ökar näringsinnehållet (framförallt b-vitaminer). Bakterierna som gör kålen sur är också av den nyttiga sorten, speciellt om kålen har gjorts på traditionellt sätt utan tillsats av någon enskild bakteriestam. Du får då i dig en något slumpmässig blandning av olika bakteriestammar. Själv försöker jag äta surkål varje dag och upplever att det gör att min IBS-mage fungerar bättre, men det kan ju vara placebo i och för sig.

Surkålen jag köper är en svensk naturligt syrad variant som kommer från ett företag som heter “Plivit Trade” och kostar runt tjugo kronor på Coop Forum. Rätt billigt, med tanke på att burken räcker i nästan två veckor. Ät surkål, or else…

Frukt och grönt skyddar mot cancer?

I Aftonbladet tidigare i år skrevs det att en ny studie publicerades där forskarna kom fram till att skyddet mot cancer från frukt och grönt är minimal. Det är den så kallade “EPIC”-studien de syftar på. Det är en så kallad prospektiv-kohort, vilket innebär att man genom kostenkäter undersöker folks matvanor och sen ser man vilka som blir sjuka och jämför det med hur de uppgivit att de äter. Denna slags studie är väldigt osäker, eftersom folk ljuger om hur de äter och eftersom det helt enkelt är svårt att komma ihåg exakt vad man stoppar i sig, men den är mycket stor (cirka 500 000 individer) så resultatet är intressant. Jag anar dock att SLV, Rössner, Paulun med flera inte kommer att göra allt för stort väsen av denna studie eftersom den går mot det de brukar påstå. Att ignorera evidens som inte passar en är ju en klassisk strategi.

Jag är inte så förvånad över resultatet, det finns inget magiskt med frukt och grönt. Det är mycket viktigare att exkludera vissa saker ur sin kost än att inkludera frukt och grönt. Det som enligt mig bör exkluderas är överdriven mängd fruktos (alltså socker med mera), för mycket och för snabba kolhydrater, stora mängder linolsyra och cerealier (framförallt vete).

“Experterna påpekar dock att frukt och grönsaker fortfarande är nyckeln til god hälsa – om än inte ett skydd mot cancer.”

Det här tycker jag är ett intressant uttalande. Varför skulle det vara det om det inte skyddar mot cancer? Enligt Mente et al (2009) så skulle grönsaker förvisso skydda mot hjärt-kärlsjukdomar, men det tror jag beror på att de som äter mycket grönsaker äter mindre av annat. Många hänger kvar vid gamla hypoteser för blotta livet, trots att forskningen talar emot dom. Vetenskapliga framsteg sker en pensionsavgång i taget, som sagt.

“En het potatis”

Tidningen Hälsa har en artikel på sin sida där de skriver om lchf. Irene Mattisson, som är nutritionist på SLV, och Fredrik Nyström uttalar sig i artikeln.

Nyström om en kost med lite fett och mycket kolhydrater:

“– …detta [har] blivit en etablerad rekommendation i många länder, även i Sverige. När man äntligen testar teorin, cirka 30 år efter det att den uppstod, ser man att den inte stämmer. En åtta år lång amerikansk studie av 50 000 kvinnor (WHI) visar nämligen inte någon större skillnad i hälsotillstånd hos dem som ätit mycket grönsaker respektive mycket fett. Då borde myndigheterna reagera och säga att de haft fel.”

Mattisson svarar:

“– Den här studien testade inte mat enligt våra rekommendationer. Man brydde sig till exempel bara om den totala mängden fett och inte fettkvaliteten, som vi i dag vet påverkar risken för hjärt-kärlsjukdom. Däremot finns det en finsk studie som verkligen testat våra rekommendationer, inklusive det råd om daglig fysisk aktivitet som numera finns med. Och då såg man minskad risk för både hjärt-kärlsjukdomar och typ 2-diabetes.”

Ja, det är verkligen oceaner av skillnad mellan kosten som testades i WHI och den SLV rekommenderar. Den finska studien hon nämner antar jag är “The Finnish Mental Health Hospital”-studien, som inte tas med i de flesta systematiska genomgångar för att den är för dålig. Den testade dessutom en väldigt extrem kostförändring som knappast är möjlig i verkligheten (sojaolja upplöst i vatten istället för mjölk, någon?). Om det är någon annan studie hon syftar på så får gärna någon insatt läsare informera mig om detta.

Mattisson, lite senare i artikeln:

“Även på Livsmedelsverket har man märkt av det ökade intresset för den feta maten. – LCHF-kosten har ett nyhetsvärde och den har lanserats hårt i media. Många människor har misslyckats med att gå ner i vikt och vill gärna nappa på ett nytt halmstrå.
Det tror Irene Mattisson är orsaken till den feta kostens framgångar. Den goda mättnadskänslan som många upplever av dieten tror hon beror mer på protein än på fett.
– Det är mycket kött och ägg i dieten och det mättar bra. Fett däremot är så energirikt att det mättar sämre per kalori än både protein och kolhydrater.”

Lchf:s framgångar beror på att det fungerar. Protein mättar bra, men det är inte hela förklaringen till att människor spontant sänker sitt kaloriintag när de drar ner på kolhydraterna. Att fett skulle mätta dåligt baserar sig på några halvtaskiga studier från 80-talet där den akuta mättnadskänslan mättes efter intag av olika livsmedel. Det som är intressant är hur olika kosthållningar påverkar energiintaget (alltså mättnadskänslan) på lång sikt. Det är betydligt mer komplicerat än att proteinet skulle mätta bättre och en del äter heller inte mer protein när de sänker kolhydratintaget. Jag tror inte att Mattisson faktiskt har satt sig ner och försökt förstå vad som händer i kroppen vid en lågkolhydratkost. Kan nån skicka “Good Calories, Bad Calories” till henne?

“Irene Mattisson tycker att man kan prova den kolhydratsnåla, feta dieten i högst 4–6 månader för att komma i gång med en viktnedgång.
– Dieten fungerar inte i ett livslångt perspektiv, då måste man variera livsmedelsintaget mer. Vi vet också för lite om hälsoeffekterna på längre sikt, bland annat finns farhågor om ökad risk för hjärt-kärlsjukdomar och försämrad tarmflora. Våra nyttiga tarmbakterier lever av fibrer från växtriket. Många känner sig också trötta när de äter.”

Här verkar det som om hon erkänner att lchf ger bättre och enklare viktnedgång, men jag kan ha fel. Extrem lchf fungerar inte hela livet ut för de flesta, men en mildare variant fungerar helt utan problem. Jag vågar till och med påstå att det är trevligare och ger en större njutning att äta mild lchf-kost än att leva på kruskakli och potatis. De flesta upplever också att de blir betydligt bättre i magen av lchf (inklusive jag själv) och ett måttligt grönsaksintag ger dig allt du behöver från växtriket utan en massa socker. Ät en portion grönsaker till varje mål så får du i dig lösliga fibrer, c-vitamin och kalium så det räcker.

Nej, Irene Mattisson, bättre kan du (eller?).

Surkål

Surkål (inte “sur kål”, även fast den är det) är ett fantastiskt livsmedel. Med hjälp av mjölksyrebaktierier har vi människor lärt oss att konservera kål och samtidigt göra den nyttigare. Fermenteringen som sker vid tillverkningen av surkål gör den nämligen mer lättsmält samtidigt som den ökar näringsinnehållet (framförallt b-vitaminer). Bakterierna som gör kålen sur är också av den nyttiga sorten, speciellt om kålen har gjorts på traditionellt sätt utan tillsats av någon enskild bakteriestam. Du får då i dig en något slumpmässig blandning av olika bakteriestammar. Själv försöker jag äta surkål varje dag och upplever att det gör att min IBS-mage fungerar bättre, men det kan ju vara placebo i och för sig.

Surkålen jag köper är en svensk naturligt syrad variant som kommer från ett företag som heter “Plivit Trade” och kostar runt tjugo kronor på Coop Forum. Rätt billigt, med tanke på att burken räcker i nästan två veckor. Ät surkål, or else…

“En het potatis”

Tidningen Hälsa har en artikel på sin sida där de skriver om lchf. Irene Mattisson, som är nutritionist på SLV, och Fredrik Nyström uttalar sig i artikeln.

Nyström om en kost med lite fett och mycket kolhydrater:

“– …detta [har] blivit en etablerad rekommendation i många länder, även i Sverige. När man äntligen testar teorin, cirka 30 år efter det att den uppstod, ser man att den inte stämmer. En åtta år lång amerikansk studie av 50 000 kvinnor (WHI) visar nämligen inte någon större skillnad i hälsotillstånd hos dem som ätit mycket grönsaker respektive mycket fett. Då borde myndigheterna reagera och säga att de haft fel.”

Mattisson svarar:

“– Den här studien testade inte mat enligt våra rekommendationer. Man brydde sig till exempel bara om den totala mängden fett och inte fettkvaliteten, som vi i dag vet påverkar risken för hjärt-kärlsjukdom. Däremot finns det en finsk studie som verkligen testat våra rekommendationer, inklusive det råd om daglig fysisk aktivitet som numera finns med. Och då såg man minskad risk för både hjärt-kärlsjukdomar och typ 2-diabetes.”

Ja, det är verkligen oceaner av skillnad mellan kosten som testades i WHI och den SLV rekommenderar. Den finska studien hon nämner antar jag är “The Finnish Mental Health Hospital”-studien, som inte tas med i de flesta systematiska genomgångar för att den är för dålig. Den testade dessutom en väldigt extrem kostförändring som knappast är möjlig i verkligheten (sojaolja upplöst i vatten istället för mjölk, någon?). Om det är någon annan studie hon syftar på så får gärna någon insatt läsare informera mig om detta.

Mattisson, lite senare i artikeln:

“Även på Livsmedelsverket har man märkt av det ökade intresset för den feta maten. – LCHF-kosten har ett nyhetsvärde och den har lanserats hårt i media. Många människor har misslyckats med att gå ner i vikt och vill gärna nappa på ett nytt halmstrå.
Det tror Irene Mattisson är orsaken till den feta kostens framgångar. Den goda mättnadskänslan som många upplever av dieten tror hon beror mer på protein än på fett.
– Det är mycket kött och ägg i dieten och det mättar bra. Fett däremot är så energirikt att det mättar sämre per kalori än både protein och kolhydrater.”

Lchf:s framgångar beror på att det fungerar. Protein mättar bra, men det är inte hela förklaringen till att människor spontant sänker sitt kaloriintag när de drar ner på kolhydraterna. Att fett skulle mätta dåligt baserar sig på några halvtaskiga studier från 80-talet där den akuta mättnadskänslan mättes efter intag av olika livsmedel. Det som är intressant är hur olika kosthållningar påverkar energiintaget (alltså mättnadskänslan) på lång sikt. Det är betydligt mer komplicerat än att proteinet skulle mätta bättre och en del äter heller inte mer protein när de sänker kolhydratintaget. Jag tror inte att Mattisson faktiskt har satt sig ner och försökt förstå vad som händer i kroppen vid en lågkolhydratkost. Kan nån skicka “Good Calories, Bad Calories” till henne?

“Irene Mattisson tycker att man kan prova den kolhydratsnåla, feta dieten i högst 4–6 månader för att komma i gång med en viktnedgång.
– Dieten fungerar inte i ett livslångt perspektiv, då måste man variera livsmedelsintaget mer. Vi vet också för lite om hälsoeffekterna på längre sikt, bland annat finns farhågor om ökad risk för hjärt-kärlsjukdomar och försämrad tarmflora. Våra nyttiga tarmbakterier lever av fibrer från växtriket. Många känner sig också trötta när de äter.”

Här verkar det som om hon erkänner att lchf ger bättre och enklare viktnedgång, men jag kan ha fel. Extrem lchf fungerar inte hela livet ut för de flesta, men en mildare variant fungerar helt utan problem. Jag vågar till och med påstå att det är trevligare och ger en större njutning att äta mild lchf-kost än att leva på kruskakli och potatis. De flesta upplever också att de blir betydligt bättre i magen av lchf (inklusive jag själv) och ett måttligt grönsaksintag ger dig allt du behöver från växtriket utan en massa socker. Ät en portion grönsaker till varje mål så får du i dig lösliga fibrer, c-vitamin och kalium så det räcker.

Nej, Irene Mattisson, bättre kan du (eller?).

Den mest galna hälsoartikeln i en kvällstidning någonsin?

Jag läste precis en fantastisk artikel i kvällstidningen som alla älskar att hata: Aftonbladet. I artikeln uttalar sig bland annat en chefsdietist på S:t George’s Hospital om olika slags livsmedel och deras effekt på vår hälsa. Själva grunden i detta kan starkt ifrågasättas då det knappast finns några magiska livsmedel, en god hälsa gundläggs genom att äta en variation av näringsrika och nyttiga livsmedel. Många kostexperter gör såhär, skriver upp något enskilt livsmedel som om det vore nyckeln till god hälsa (jag har väl nästintill gjort mig skyldig till det när det gäller kokos). Jag har aldrig riktigt förstått varför de gör detta, då det mest bidrar till förvirring. Kanske säljer de själva saker som torkade acaibär eller något. Gå inte på det hursomhelst. Ät kött (och fisk, ägg, fågel, skaldjur) och grönsaker av varierad sort så kommer du vara vid god hälsa oavsett om du utöver detta äter acaibär eller dricker resveratrolrikt  rödvin. Till artikeln och dess underhållande påståenden:

“Popcorn

Biosnackset kan enligt studier både förebygga cancer och vara bra för de som går på diet.

– De flesta vet inte att popcorn är ett fullkorn som minskar riskerna för hjärtsjukdomar och cancer och att 30 gram är jämförbart med en portion brunt ris eller fullkornspasta, säger Catherine Collins, chefsdietist vid St George’s hospital.

Popcorn innehåller också tre gånger så mycket fibrer som solrosfrön vilket gör dig mätt längre samtidigt som din blodsockernivå balanseras och sänker det dåliga kolesterolet. Det har till och med en dos av B-vitamin för att boosta din energi.

Tidigare studier har visat att popcorn innehåller stora mängder polyphenoler, antioxidanter som är bra i fighten mot fria radikaler som är en av orsakerna till sjukdomar som cancer och hjärtsjukdomar.

Men undvik att krydda med salt och socker.”

Jag älskar detta! Popcorn har ett skyhögt GI på 103 (med vitt bröd som referens). Så snabba (och koncentrerade) kolhydrater bidrar knappast till hälsa. Att säga att fullkorn skulle minska risken för något är dessutom att uppvisa en rejäl brist på kunnande. Det finns epidemiologiska studier som visar att de som uppger att de äter mer fullkorn har mindre cancer och hjärtsjukdomar än de som uppger att de äter mindre. Det betyder inte att fullkorn minskar risken för dessa sjukdomar, bara att det finns ett statistiskt samband (“korrelation”). Korrelation betyder inte kausalitet (orsakssamband). Det kan vara något helt annat som utmärker de som äter mer fullkorn som leder till att de är friskare. Såhär gör dietister jämt, tyvärr. Popcorn är skräpmat.

“Jordnötssmör

Det delikata smöret är en av de rikaste källorna till det hjärtvänliga enkelomättade fettsyrorna – det innehåller heller inte så mycket mättat fett och är en utsökt källa till protein som håller dig mätt längre. Det guldgula smöret innehåller också fibrer som är bra för tarmarna och folsyra som kan skydda mot grovtarmscancer och hjärtsjukdomar.

Nötter tros minska inflammationer i kroppen och boostar hälsan i blodkärlen runt hjärtat. Forskare på Harvard Medical School i Storbritannien har nyligen upptäckt att jordnötter fem gånger i veckan kan nära nog halvera risken för hjärtattack.

De som äter jordnötssmör äter också mindre efter en portion jordsnötssmör, vilket gör att håller vikten bättre.”

Bra, uppmana folk att äta ett av de mest irriterande livsmedel som finns. Jordnötter är extremt allergena och innehåller massor med skadliga lektiner. Jordnötter innehåller dessutom massor med proinflammatoriska omega 6-fettsyror, så de lär knappast “minska inflammationer i kroppen”. De flesta jordnötssmörsorter har tillverkaren dessutom tillsatt socker i, alltså mycket kolhydrater och fruktos. Kaka på kaka där. Att de som äter jordnötter skulle vara friskare beror snarast på att de då äter jordnötter istället för något annat. Detta annat är antagligen något som är ännu värre, som vitt bröd, snask eller liknande. Jordnötssmör är skräpmat.

“Vita bönor i tomatsås

Klassikern är en näringsrik kraftkälla av protein, fibrer, järn och kalcium. Dess kombination av mycket protein, vilket också håller ben och muskler friska, samt låga GI-värde, som frigör energi långsamt, gör att du känner dig mätt länge.

– Din blodsockernivå hålls stabil och kolesterolet sänks samtidigt som de olösliga fibrerna i bönorna flyttar sig in i de stora tarmarna eller grovtarmen där de gör extra nytta, säger Catherine Collins.

Det gör att det produceras fettsyror som tros ge näring till insidan av grovtarmen och därför ger ett visst skydd mot cancer. En portion på 80 gram motsvarar cirka en femtedel av en kvinnas rekommenderade intag av fibrer och en tiondel av hennes proteinbehov samt en fjärdedel av järnbehovet.

Även tomatsåsen har sina fördelar eftersom tomater är en utsökt källa till lycopene, en kraftfull antioxidant som hjälper till att förebygga hjärtsjukdomar och prostatacancer.”

Även vita bönor innehåller skadliga lektiner (som alla andra baljväxter) och konserverna innehåller dessutom tillsatt socker. Nu nämner de dessutom GI-värdet, det har bara betydelse här då och inte när det gäller pop-corn? Vita bönor i tomatsås är skräpmat (och rätt äckligt).

“Marmelad

Pektin, ett naturligt gelémedel som finns i bland annat marmelad och sylt, är bra mot förstoppning och halsont enligt en studie vid Institute of Food Research i USA. Det har också visat sig minska tumörtillväxt.

Även citrusen i marmeladen är nyttig och späckad med antioxidanter som sänker kolesterolet. Det finns dessutom 20 gånger mer antioxidanter i 1 gram marmelad jämfört med ett glas juice.

Trots att honung länge ansetts som betydligt nyttigare än den söta marmeladen så innehåller faktiskt marmelad mer vitaminer och antioxidanter från frukterna.

Däremot bör du välja en sort som innehåller lägre halt av socker.”

Underbart, de försöker rättfärdiga att äta marmelad! Marmelad är som de flesta, inklusive dietister hoppas jag, vet i princip en sockerlösning med frukt i. Massor med socker som till hälften består av fruktos. Mycket fruktos bidrar kraftigt till det metabola syndromet samt med största sannolikhet till gikt. Det kan också orsaka fettlever. Att det innehåller pektin rättfärdigar knappast att äta marmelad. Marmelad är skräpmat.

“Potatis

En potatis innehåller mer kalium än en banan, vilket hjälper till hålla blodsockret nere. Det är också en bra källa för lösliga fibrer, vilka hjälper till att hålla hjärta och mage friska. Potatis innehåller heller inget fett eller kolesterol och en bakad medelstor potatis har bara 135 kalorier och cirka en femtedel av ditt rekommenderade intag av protein och fibrer.

Med skalet på innehåller potatisen hälften av ditt rekommenderade dagliga intag av vitamin C, liksom vitamin B6 som boostar humöret, folsyra som minskar risken för olika typer av cancer, betakaroten för huden och ögonen samt järn.

Potatis har till och med högre halt antioxidanter än morötter, kiwi, vattenmelon, cantaloupe, räddisor och tomater.

Men hoppa över skedarna med smör till och undvik att steka den alltför ofta.”

Ja, potatis är näringsmässigt överlägset cerealier, vilket jag skrivit om tidigare. Men ät hellre annan rotfrukt som innehåller mindre kolhydrater och inte är lika irriterande för tarmen som potatis (som kan öka tarmens genomsläpplighet). Potatis är inte skräpmat, men heller inte magiskt.

“Fläsksvålar

Danskarna gillar att smaska i sig det här delikata barsnackset som de flesta vill ha men skäms för att fråga efter…

Två tredjedelar av fettet i fläsksvålarna är enkelomättade fetter vilket är bra för hjärtat. 13 procent av fettet kommer från stearinsyra, en typ av mättat fett som inte höjer kolesterolhalten.

– Eftersom det du äter är koncentrerad kollagen från hud så har det en fantastiskt hög proteingalt som gör att du känner dig mätt. Det är också bra för muskler och ben.

20 gram innehåller 2 gram mer protein än ett ägg och ungefär en femtedel av ditt rekommenderade dagliga intag. det innehåller också väldigt lite socker och bara 0,3 gram kolhydrater per påse.”

Fläsksvålar är kanske inte världens godaste tilltugg, men det är åtminstone bättre än de flesta andra. Det är rätt roligt att de nu skriver ut hur lite kolhydrater fläsksvålar innehåller som om det vore någonting positivt, när det tidigare i samma artikel står att det är bra att äta pop-corn och marmelad. Fläsksvålar är jätteäckligt.

“Nutella

Det låter som en dröm, men Nutella på mackan är faktiskt inte så tokigt för hälsan ändå. Den ljuvliga chokladkrämen innehåller lecitin, ett sojaextrakt som höjer energin och hjälper dig att känna dig mätt längre.

– Det är också färre kalorier jämfört med många sylter, har lägre GI och innehåller kalcium från skummat mjölk vilket är bra för frisk benstomme, säger dietisten och läkaren Sonia Kakar vid St George’s hospital.

Antioxidanterna i kakaon hjälper till att balansera blodtrycket och minskar risken för blodproppar. Hasselnötterna i Nutellan är utmärkt källa för de hjärt-vänliga fleromättade och enkelomättade fettsyrorna. Vitamin E höjer immunförsvaret och vitamin B höjer energinivån och förbättrar humöret- Det är också rikt på kalium, kalcium och magnesium vilket är bra för blodtrycket.

Men eftersom Nutella också innehåller massor med socker så bör man kanske inte äta hur mycket som helst varje dag.”

Jag tror nästan att detta tar priset för mest idiotiska hälsopåstående. Nutella är nyttigt nu helt plötsligt. Det finns få saker som är mer onyttigt än en skiva vitt bröd med nutella på, även om det är väldigt gott. Det är ointressant hur mycket nyttiga komponenter från nötter och kakao nutella innehåller eftersom det också innehåller massiva mängder socker. En dietist som uppmanar folk att bre en sockerlösning på sina mackor borde få sparken. Nutella är jättegott, men det är också skräpmat.

“Cheddarost

Cheddarost är späckat med kalcium! Det innehåller också stora mängder av andra viktiga näringsämnen som fosfor som ger starka tänder och ben, zink för huden, ett starkt immunförsvar och fertiliteten, riboflavin och vitamin B12 för energin och vitamin A för hud och ögon.

En bit cheddar efter måltiden neutraliserar syrorna i munnen och ökar salivproduktionen och hjälper till att hålla rent från matrester vilket är bra för tänderna.”

Ost är en helt okej mjölkprodukt då det inte har de insulinhöjande egenskaperna som mjölk och yoghurt har. Ät ost om du vill. Ost är gott.

Grattis Petra Weiss (som skrivit artikeln i Aftonbladet), du får priset för mest galna hälsoartikel hittills i år.