Tag Archives: fett

Nej, mättat fett är inte farligt

Posted by on March 1, 2011 3 comments

Jag vill för eventuella nya läsare och gamla som ännu inte greppat det förklara detta med mättat fett. Förhoppningsvis så alla förstår. Vi börjar med en liten fettskola.

En mättad fettsyra

En mättad fettsyra

Det fett vi äter delas normalt upp i tre kategorier, efter dess kemiska struktur. Fettsyror, som det heter, består i princip av en lång kedja av kolatomer (allt levande är ju uppbyggt av kol). Det mättade fettets kedja är rak, det gör att mättat fett smälter vid högre temperaturer än de andra typerna av fett eftersom mättat fett på grund av sin raka struktur kan packas tätt och ordnat. Mättat fett är alltså hårt vid rumstemperatur. Fettkällor rika på mättat fett är smör (och allt annat mjölkfett) och kokos, även om båda dessa och allt annat fett i vår kost består av blandningar av olika typer av fett i olika proportioner. Tvärtom mot vad många tror består inte fettet i kött av enorma mängder av enbart mättat fett, utan även mycket enkelomättat.

En enkelomättad fettsyra

En enkelomättad fettsyra

Enkelomättat fett skiljer sig från det mättade genom att det har en liten knyck i kedjan, en så kallad dubbelbindning. Det gör att det är lite böjt och inte kan packas lika tätt som de mättade fetterna.

Källor till mycket enkelomättat fett, som olivolja, är normalt flytande i rumstemperatur. Enkelomättat fett har ofta pekats ut som det mest hälsosamma fettet, men detta har ett tämligen svagt vetenskapligt stöd.

En fleromättad fettsyra

En fleromättad fettsyra

Fleromättat fett har som namnet antyder fler sådana här dubbelbindningar, vilket gör att det i stort sett alltid är flytande. Det gör också att det är mest känsligt för angrepp genom oxidation, att det härsknar mycket lätt. Detta ger oss anledning att vara konservativa med intaget av dessa typer av fetter. Bland de fleromättade fetterna återfinns de essentiella, de vi behöver för att överleva (men i mycket små mängder). Exempel på detta är omega 3-fetter i fisk och omega 6-fetter som finns i princip överallt.

Vi får idag i oss alldeles för mycket omega 6-fetter, som är proinflammatoriska. De ökar alltså inflammationsnivåerna i kroppen, vilket verkar vara negativt för allt från hjärt-kärlsjukdomar till cancer. Vi bör alltså minska vårt intag av dessa omega 6-fetter och istället öka vårt intag av omega 3-fetter, som är antiinflammatoriska. Viktigt är dock att komma ihåg att mer inte nödvändigtvis är bättre. Det är bra att ta lite fiskolja varje dag för att få i sig dessa nyttiga fetter, men det är inte bra att ta tiodubbel dos fiskolja.

Vi har de senaste 30 åren blivit itutade att det mättade fettet är skadligt för oss och institutioner som Livsmedelsverket (SLV) påstår fortfarande att vi bör minska vårt intag av mättat fett. Detta är fascinerande av flera orsaker. Våra kroppar är till stor del uppbyggda av mättat fett, antagligen eftersom mättat fett är stabilt och motståndskraftigt mot härskning. När vår kropp får ett energiöverskott och måste bilda fett av till exempel de kolhydrater vi äter för att lagra in energin för framtida bruk gör den det genom att bilda mättat fett. Skulle mättat fett vara giftigt när vår kropp bildar det i mängder? Det är inte särskilt troligt vid en första anblick, snarare borde mättat fett vara bra för oss på grund av att det är så stabilt. Människan har ofta på många platser på jorden ätit enorma mängder mättat fett utan att utveckla hjärt-kärlsjukdom.

Fettet i modersmjölken består också till största delen av mättat fett. Skulle den verkligen göra det om det var så skadligt? Det lustiga är att SLV rekommenderar små barn att dricka mjölk med låg fetthalt.

Men det viktigaste av allt är trots allt vad forskningen säger. Det har de senaste åren kommit fler systematiska sammanställningar av det vetenskapliga materialet. Sammanställningar som bekvämt verkar ignoreras av de som lite förvirrat väljer att “backa in i framtiden” (Mente et al 2009, Skeaff et al 2009 samt Siri-Tarino et al 2010). Alla tre av dessa sammanställningar kommer fram till att det saknas vetenskapligt stöd för att påstå att mättat fett är skadligt. En gång till för eventuella dietister som läser: Det saknas vetenskapligt stöd för att påstå att mättat fett är skadligt. Det har aldrig funnits skäl att rekommendera mot intag av mättat fett. Det är trams. Vi har slutat äta smör och grädde, de mest välsmakande matfetterna (och mest vitaminrika), helt i onödan.

Tror ni att jag är ensam om att tycka detta? Tänk om, fler och fler forskare kommer nu ut och säger samma sak. Vi är på väg mot ett paradigmskifte inom kostvetenskapen här. Tyvärr har allt för många gamla stofiler, som Stefan Rössner till exempel, byggt upp hela sin karriär på att rekommendera mot mättat fett. De kan därmed inte backa på denna punkt utan att tappa ansiktet. Men de går väl i pension snart, så att en ny generation kan ta över.

Debatten kring detta har varit livlig i forum som Läkartidningen och Dagens Medicin. Det roligaste och samtidigt mest tragiska var när SLV gick ut med en lista (nu borttagen från nätet) på studier kring mättat fett, där de påstod att 72 av dessa talade för farlighet och åtta emot (som att “flest studier vinner” skulle gälla inom vetenskapen). En grupp forskare och läkare gick igenom listan och kom fram till att elva av de 72 inte ens handlade om mättat fett, några andra pekade snarare på att mättat fett var nyttigt och resten visade ingenting. SLV svarade på denna kritik på ett fantastiskt sätt, i en artikel där ordet “mättat fett” knappt nämndes! Ja, du läste rätt. Detta fick mig att tappa det lilla förtroendet jag hade kvar för SLV. Chefredaktören på Dagens Medicin att påpekade då också att SLV “smiter från sitt ansvar”. Ja, det kan man minst sagt påstå.

Det är dags att sluta lyssna på SLV:s ovetenskapliga rekommendationer. Man kan till och med ifrågasätta hur vettigt det är att staten går ut och, på skattebetalarnas bekostnad, förklarar för oss hur vi borde äta. Speciellt när verket som får uppdraget inte ens klarar av att tolka vetenskapliga data. Ät kött, smör och grädde. Det gör jag.

Bokrecension: Matrevolutionen

Posted by on February 11, 2011 4 comments

Matrevolutionen av Andreas Eenfeldt, även känd som “kostdoktorn”. Eenfeldt driver Sveriges mest populära hälsoblogg kostdoktorn.se, som jag personligen gillar då han är den vettigaste förespråkaren för lågkolhydratkost vi har. Lchf-”rörelsen” har haft en enorm tendens att vara sekteristisk och en del förespråkare är mer eller mindre verklighetsfrånvända alternativmedicinare. Eenfeldt skiljer sig från dessa, vilket är enormt skönt.

Boken inleds med en del där Eenfeldt förklarar hur forskningen sett ut inom kostområdet när det gäller fett, mättat fett, fiber, socker och sjukdomar. Han tar upp hur Ancel Keys med flera aggressivt trummade igenom budskapet “fett är farligt” utan att egentligen ha något på benen och hur fel det blev. Det här är den bästa delen i boken och boken är värd att läsa enbart för detta. Det är egentligen ingenting som inte tagits upp av andra författare som till exempel Gary Taubes, men Eenfeldt gör det enklare och mer lättförståeligt. Riktigt, riktigt bra och viktigt för alla som är kostintresserade.

I bokens andra del går han igenom lågkolhydratkosten och dess vetenskapliga stöd samt en hel del om saker som det metabola syndromet (som han passande döpt om till “den västerländska sjukan”) och hypotesen som säger att det är de små, täta, LDL-partiklarna som egentligen är det “onda” kolesterolet. Boken avslutas med en tredje del som är en praktisk guide till hur man äter en lågkolhydratkost.

Detta är utan tvekan den bästa bok jag läst om lågkolhydratkost, på svenska eller engelska. Den är välskriven, lättförståelig och nöjer sig inte med rent teoretiserande. Självklart håller jag inte med Eenfeldt om allt. Till exempel så köper jag inte att för mycket stärkelse är en bakomliggande orsak till våra civilisationssjukdomar, det finns och har funnits gott om kulturer och folkslag där man ätit enorma mängder stärkelse utan att bli sjuk eller fet. Jag tror snarare, som jag nämnt tidigare, att det är fruktosen, skadliga ämnen i cerealier eller kanske för mycket proinflammatoriska omega 6-fetter som är orsaken (eller alla tre tillsammans). Jag kan varmt rekommendera denna bok till alla som är intresserade av kost och hälsa, både lekmän och utbildade inom området. Detta oavsett om man köper Eenfeldts resonemang eller inte.

5/5

Ny studie om mjölkfett

Posted by on February 7, 2011 Comments Off

Det kom nyligen en ny studie (Mozaffarian et al 2010) där man undersökt konsumtion av mjölkfett hos närmare 4000 människor för att sedan jämföra denna konsumtion med olika riskmarkörer för sjukdom samt insjuknandet i diabetes. Det som är spännande med denna nya studie är att man istället för att bara fråga folk hur de äter (vilket är extremt osäkert eftersom folk glömmer bort eller faktiskt ljuger) så har man mätt nivåerna i blodet av en speciell typ av fett som kallas för trans-palmitinsyra. Denna typ av fett återfinns bara i mjölkfett och vi kan inte tillverka den själva i våra kroppar varför man med säkerhet kan säga att de som har högre nivåer av detta fett i blodet också äter mer mjölkfett i form av mjölk, smör och liknande. Denna metod är alltså mycket säkrare än att med hjälp av frågeformulär eller intervjuer försöka ta reda på vad folk äter.

Det visade sig att de som hade högre nivåer av trans-palmitinsyra i blodet hade bättre blodfetter, lägre nivåer c-reaktivt protein (ett sätt att mäta inflammation) samt bättre insulinkänslighet än de med lägre nivåer. De som åt mycket mjölkfett insjuknade också mer sällan i diabetes. Intressant med tanke på att det från vissa håll som till exempel livsmedelsverket har propagerats mot mjölkfett eftersom det skulle vara ohälsosamt. Nu kommer det alltså en ny, något bättre, studie som visar på motsatsen. Vi ska däremot inte övertolka detta resultat och börja propagera för mjölkfett som det bästa i världen för den sakens skull. Vi kan dock konstatera att detta är ännu en spik i kistan för den felaktiga och föråldrade hypotesen att källor till rikligt med mättat fett skulle vara dåligt för hälsan.

LCHF del 2 – praktik

Posted by on February 3, 2011 Comments Off

I del två av lchf-serien går vi igenom de praktiska bitarna. Vi börjar med att konstatera vem lchf passar för. Det är främst du som har eller är på väg mot det metabola syndromet som är en lämplig kandidat för lchf. Det metabola syndromet (kallas även insulinresistenssymdrom) karakteriseras av bukfetma (“ölmage”, fettet samlas på mitten), högt blodtryck, höga triglycerider i blodet, låg HDL-nivå i blodet samt nedsatt glukostolerans eller diabetes typ två (googla dessa saker om du är osäker på vad de innebär). Lchf fungerar mycket bra för att behandla det metabola syndromet, så jag tycker definitivt att du ska testa om dessa saker stämmer in på dig. Det kan också vara intressant eller givande att testa lchf om du har några extra trivselkilon att tappa, men då behöver du antagligen inte vara lika strikt. Jag tycker inte du som är smal och frisk eller tränar hårt ska äta lchf, då det innebär att du begränsar ditt matval i onödan. Du kan då nöja dig med en kolhydratreducerad kost, även om det inte på något sätt är farligt att äta lchf om det är det du vill.

Det komplicerade sättet att äta lchf på är att räkna mängden kolhydrater du äter, gram för gram. En övre gräns som fungerar för de flesta är 50 gram om dagen. Det finns på nätet och i bokform en mängd olika livsmedelstabeller du kan använda dig av. Det enkla sättet är att istället följa dessa generella riktlinjer:

Ät hur mycket du vill av:

Kött, fisk, fågel, ägg, ost och skaldjur

Grönsaker som växer ovan jord som kål, broccoli och sallad (tomat är inte en grönsak)

Matfett som smör, grädde och olja

Ät, men med måtta:

Relativ kolhydratfattig frukt som tomat

Nötter

Baljväxter som bönor och linser

Rotfrukter förutom potatis och sötpotatis

Ät inte alls:

Cerealier som vete, dinkel, havre och ris

Kolhydratrika rötter som potatis, jordärtskocka och sötpotatis

Frukt

Mjölk och yoghurt

Läsk, snask och annan skräpmat (duh!)

Att följa denna enkla lista kan ta dig långt, men kanske inte hela vägen. Slutar du gå ner i vikt måste du se över din kost så att du inte hamnar i de vanligaste fallgroparna. För mycket mjölkprodukter är den vanligaste av dessa. Grädde, creme fraiche och ost kan för många hindra viktnedgången då det är väldigt lätt att äta för mycket av dem. Vissa kan också vara känsliga för dem då de har vissa egenskaper som kan vara problematiska, men det är lite överkurs.

En annan mycket vanlig fallgrop är något som på engelska kallas för “carb creep”, vilket betyder att mängden kolhydrater du äter sakta men säkert ökat utan att du märkt det. Kanske har det blivit lite för mycket nötter, tomater eller morötter? Börja om och var så strikt som möjligt.

Sen är det också alldeles för vanligt att man börjar försöka hitta substitut för de gamla godsakerna man nu saknar. Man börjar göra låtsaspannkakor och äta “lowcarbgodis”. Gör inte det. Dels så kan du få i dig en massa sötningsmedel som för den som är känslig kan skapa problem då det lurar kroppen att du ätit socker, vilket kan göra att hungersignaler och liknande inte fungerar som de ska. Sen gör dessa substitut också att det blir svårare att en gång för alla bli av med dåliga vanor. Ät riktig mat. Jag ser hellre att du äter lite riktig glass av bra kvalitet på helgen än att du stoppar i dig en massa låtsasgodis hela tiden.

Nästa gång går vi igenom hur man kan ändra den grundläggande lchf-dieten så att den passar dig som tränar mycket.

LCHF del 1 – teori

Posted by on January 30, 2011 Comments Off

De senaste åren har det pratats och skrivits mycket om lchf (Low Carb, High Fat), med en mängd kontroverser och många starka personligheter inblandade. Mest kända är kanske läkaren Annika Dahlqvist, som hamnat i blåsväder både en och två gånger, samt Andreas Eenfeldt, också läkare, som skriver Sveriges mest lästa hälsoblogg. Lchf är numera godkänd att använda inom sjukvården för behandling av övervikt och diabetes typ två och är ett populärt sätt att gå ner i vikt på.

Lchf innebär helt enkelt att man äter väldigt lite kolhydrater (socker och stärkelse, från till exempel frukt, godis, bröd och potatis) och istället ersätter dessa med mer fett (från till exempel smör, grädde och olivolja). Lchf innebär inte rent definitionsmässigt att man äter mer protein, även om det i praktiken brukar bli så. Det är också viktigt att skilja på en kolhydratreducerad kost och lchf. Lchf innebär att kolhydratintaget hålls mycket lågt, på tio procent av energiintaget eller lägre, medan begreppet kolhydratreducerad kost är mer löst hållet och innebär att man äter en kost med mindre kolhydrater än vad till exempel Livsmedelsverket rekommenderar. Jag kan också för sakens skull ta upp begreppet ketogen diet. En ketogen diet är en form av lchf-diet, men en mycket specifik sådan som används för behandling av epileptiker och begreppet ketogen diet ska inte användas för att beskriva någonting annat än just denna specifika behandlingsform (vissa mindre kunniga individer inom träningsvärlden brukar göra detta, vilket kan skapa förvirring).

Ska vi förstå teorin bakom lchf-kosten måste vi först förstå vad hormonet insulin är. Insulin är, som den uppmärksamme läsaren precis räknat ut, ett hormon. Hormoner är ett av kroppens signalerings- och styrningssystem, där vissa celler kan skicka ut signaler som ger en effekt någon annan stans i kroppen (eller på samma ställe i kroppen, faktiskt). Insulin produceras av bukspottkörteln (pankreas) och har som alla andra hormoner flera olika funktioner men den som är mest känd och mest relevant här är att insulin får cellerna att ta upp näring och energi, framförallt glukos – blodsocker. När du äter kolhydrater tas dessa upp i kroppen som glukos (eller görs om i levern till glukos), vilket gör att blodsockret går upp. Men ett för högt blodsocker är mycket farligt för kroppen, därför frisätter pankreas insulin som säger åt cellerna att ta upp sockret från blodet. Allt är därmed frid och fröjd, så länge systemet inte fallerar. Problemet är att detta system faktiskt, åtminstone delvis, har fallerat hos väldigt många. Cellerna kan nämligen bli okänsliga för insulinets signal, vilket leder till att det krävs mer och mer insulin för att sänka blodsockret. Detta kallas för att individen har fått en försämrad insulinkänslighet och i längden leder detta till diabetes typ två, det som tidigare kallades för åldersdiabetes. Försämrad insulinkänslighet kan leda till både kroniskt höga insulinnivåer i blodet och alldeles för högt blodsocker, båda dessa tillstånd är förknippade med en rad mycket allvarliga sjukdomstillstånd (hjärtkärlsjukdomar och vissa cancerformer, till exempel).

För att motverka eller framförallt behandla detta menar en del att man bör äta lite kolhydrater, då det är kolhydrater som höjer blodsockret och därmed insulinet. Den främsta förespråkaren för detta är kanske Gary Taubes som skrivit den exceptionellt tunga boken “Good Calories, Bad Calories”. I studier har man tydligt sett att ett lågt kolhydratintag får människor att spontant (alltså utan att man säger åt dem att göra det) sänka sitt matintag och därmed gå ner i vikt, vilket kanske talar för att kolhydraterna är problemet. Teorin som kan förklara detta kallas för “Internal starvation”-hypotesen. Den säger att kroniskt höga insulinnivåer gör att kroppen inte kommer åt energin som finns lagrad i kroppsfettet (detta verkar stämma mycket väl), vilket leder till att resten av kroppen får energibrist (den svälter alltså). Detta leder då i sin tur till att du blir hungrig och/eller får en sänkt ämnesomsättning, vilket gör att du går upp i vikt.

Visst låter det bra? Jag ser vissa problem med den här hypotesen, även om den skulle kunna stämma. Det finns nämligen massor med människor, och hela folkslag, som äter mycket stora mängder kolhydrater utan att få några problem av detta. Att insulinet höjs efter en måltid är nämligen inget konstigt och det finns inget som talar för att dessa mindre insulintoppar är skadliga eller skulle leda till kroniskt höga insulinnivåer i en frisk individ. Det måste till någon mer faktor för att detta ska ske (vilket Taubes själv är inne på). Dessa faktorer tror jag, efter den forskning jag läst, är fruktos (en sockerart som finns framförallt i vanligt strösocker) och/eller cerealier (alltså sädesslag, vete verkar vara mest problematiskt). Däremot anser jag att en individ som en gång skadat sitt system, kanske på grund av en större känslighet för fruktos eller cerealier, antagligen måste sänka sitt intag av alla kolhydrater.

Nästa gång går vi igenom lchf i praktiken och försöker ta reda på om det är något som passar just dig.

Vettigt käk #1

Posted by on December 30, 2010 Comments Off

Det här är första inlägget i en serie jag valt att kalla “vettigt käk”, där jag lägger upp bilder och recept på mat som är nyttig och fungerar bra att laga i vardagen. Äter du bra mat och rör på dig kan du antagligen hålla en god form utan att bli helt fanatisk och räkna vartenda litet gram protein, fett och kolhydrater.

Här har jag tagit två fläskkotletter utan ben, skurit upp dem och stekt dem i kokosfett tillsammans med lök. Valfri kryddning, har här använt vitpeppar och salt bara. Serverades med svarta oliver, sockerärtor, blandad sallad och gurka. Till vänster ser ni en flaska med fiskolja och en kapsel d-vitamin, de obligatoriska tillskotten var dag. Till höger skymtar en tub med hamburgerdressing, ett av de bättre alternativen om man någon gång äter en färdig sås. Den är gjord på rapsolja, som är den bästa processade oljan och innehåller inte nämnvärda mängder socker. Ett bättre alternativ är naturligtvis att till exempel göra en egen majonnäs, vilket jag ofta gör, men det går bra med hamburgerdressing ibland. Det är viktigt att inte bli fanatisk och göra nyttigt ätande till en religion, som många tyvärr gör. Kom ihåg att det är lika viktigt att ha ett sunt förhållande till mat som det är att äta rätt.

Den mest galna hälsoartikeln i en kvällstidning någonsin?

Posted by on October 16, 2010 6 comments

Jag läste precis en fantastisk artikel i kvällstidningen som alla älskar att hata: Aftonbladet. I artikeln uttalar sig bland annat en chefsdietist på S:t George’s Hospital om olika slags livsmedel och deras effekt på vår hälsa. Själva grunden i detta kan starkt ifrågasättas då det knappast finns några magiska livsmedel, en god hälsa gundläggs genom att äta en variation av näringsrika och nyttiga livsmedel. Många kostexperter gör såhär, skriver upp något enskilt livsmedel som om det vore nyckeln till god hälsa (jag har väl nästintill gjort mig skyldig till det när det gäller kokos). Jag har aldrig riktigt förstått varför de gör detta, då det mest bidrar till förvirring. Kanske säljer de själva saker som torkade acaibär eller något. Gå inte på det hursomhelst. Ät kött (och fisk, ägg, fågel, skaldjur) och grönsaker av varierad sort så kommer du vara vid god hälsa oavsett om du utöver detta äter acaibär eller dricker resveratrolrikt  rödvin. Till artikeln och dess underhållande påståenden:

“Popcorn

Biosnackset kan enligt studier både förebygga cancer och vara bra för de som går på diet.

– De flesta vet inte att popcorn är ett fullkorn som minskar riskerna för hjärtsjukdomar och cancer och att 30 gram är jämförbart med en portion brunt ris eller fullkornspasta, säger Catherine Collins, chefsdietist vid St George’s hospital.

Popcorn innehåller också tre gånger så mycket fibrer som solrosfrön vilket gör dig mätt längre samtidigt som din blodsockernivå balanseras och sänker det dåliga kolesterolet. Det har till och med en dos av B-vitamin för att boosta din energi.

Tidigare studier har visat att popcorn innehåller stora mängder polyphenoler, antioxidanter som är bra i fighten mot fria radikaler som är en av orsakerna till sjukdomar som cancer och hjärtsjukdomar.

Men undvik att krydda med salt och socker.”

Jag älskar detta! Popcorn har ett skyhögt GI på 103 (med vitt bröd som referens). Så snabba (och koncentrerade) kolhydrater bidrar knappast till hälsa. Att säga att fullkorn skulle minska risken för något är dessutom att uppvisa en rejäl brist på kunnande. Det finns epidemiologiska studier som visar att de som uppger att de äter mer fullkorn har mindre cancer och hjärtsjukdomar än de som uppger att de äter mindre. Det betyder inte att fullkorn minskar risken för dessa sjukdomar, bara att det finns ett statistiskt samband (“korrelation”). Korrelation betyder inte kausalitet (orsakssamband). Det kan vara något helt annat som utmärker de som äter mer fullkorn som leder till att de är friskare. Såhär gör dietister jämt, tyvärr. Popcorn är skräpmat.

“Jordnötssmör

Det delikata smöret är en av de rikaste källorna till det hjärtvänliga enkelomättade fettsyrorna – det innehåller heller inte så mycket mättat fett och är en utsökt källa till protein som håller dig mätt längre. Det guldgula smöret innehåller också fibrer som är bra för tarmarna och folsyra som kan skydda mot grovtarmscancer och hjärtsjukdomar.

Nötter tros minska inflammationer i kroppen och boostar hälsan i blodkärlen runt hjärtat. Forskare på Harvard Medical School i Storbritannien har nyligen upptäckt att jordnötter fem gånger i veckan kan nära nog halvera risken för hjärtattack.

De som äter jordnötssmör äter också mindre efter en portion jordsnötssmör, vilket gör att håller vikten bättre.”

Bra, uppmana folk att äta ett av de mest irriterande livsmedel som finns. Jordnötter är extremt allergena och innehåller massor med skadliga lektiner. Jordnötter innehåller dessutom massor med proinflammatoriska omega 6-fettsyror, så de lär knappast “minska inflammationer i kroppen”. De flesta jordnötssmörsorter har tillverkaren dessutom tillsatt socker i, alltså mycket kolhydrater och fruktos. Kaka på kaka där. Att de som äter jordnötter skulle vara friskare beror snarast på att de då äter jordnötter istället för något annat. Detta annat är antagligen något som är ännu värre, som vitt bröd, snask eller liknande. Jordnötssmör är skräpmat.

“Vita bönor i tomatsås

Klassikern är en näringsrik kraftkälla av protein, fibrer, järn och kalcium. Dess kombination av mycket protein, vilket också håller ben och muskler friska, samt låga GI-värde, som frigör energi långsamt, gör att du känner dig mätt länge.

– Din blodsockernivå hålls stabil och kolesterolet sänks samtidigt som de olösliga fibrerna i bönorna flyttar sig in i de stora tarmarna eller grovtarmen där de gör extra nytta, säger Catherine Collins.

Det gör att det produceras fettsyror som tros ge näring till insidan av grovtarmen och därför ger ett visst skydd mot cancer. En portion på 80 gram motsvarar cirka en femtedel av en kvinnas rekommenderade intag av fibrer och en tiondel av hennes proteinbehov samt en fjärdedel av järnbehovet.

Även tomatsåsen har sina fördelar eftersom tomater är en utsökt källa till lycopene, en kraftfull antioxidant som hjälper till att förebygga hjärtsjukdomar och prostatacancer.”

Även vita bönor innehåller skadliga lektiner (som alla andra baljväxter) och konserverna innehåller dessutom tillsatt socker. Nu nämner de dessutom GI-värdet, det har bara betydelse här då och inte när det gäller pop-corn? Vita bönor i tomatsås är skräpmat (och rätt äckligt).

“Marmelad

Pektin, ett naturligt gelémedel som finns i bland annat marmelad och sylt, är bra mot förstoppning och halsont enligt en studie vid Institute of Food Research i USA. Det har också visat sig minska tumörtillväxt.

Även citrusen i marmeladen är nyttig och späckad med antioxidanter som sänker kolesterolet. Det finns dessutom 20 gånger mer antioxidanter i 1 gram marmelad jämfört med ett glas juice.

Trots att honung länge ansetts som betydligt nyttigare än den söta marmeladen så innehåller faktiskt marmelad mer vitaminer och antioxidanter från frukterna.

Däremot bör du välja en sort som innehåller lägre halt av socker.”

Underbart, de försöker rättfärdiga att äta marmelad! Marmelad är som de flesta, inklusive dietister hoppas jag, vet i princip en sockerlösning med frukt i. Massor med socker som till hälften består av fruktos. Mycket fruktos bidrar kraftigt till det metabola syndromet samt med största sannolikhet till gikt. Det kan också orsaka fettlever. Att det innehåller pektin rättfärdigar knappast att äta marmelad. Marmelad är skräpmat.

“Potatis

En potatis innehåller mer kalium än en banan, vilket hjälper till hålla blodsockret nere. Det är också en bra källa för lösliga fibrer, vilka hjälper till att hålla hjärta och mage friska. Potatis innehåller heller inget fett eller kolesterol och en bakad medelstor potatis har bara 135 kalorier och cirka en femtedel av ditt rekommenderade intag av protein och fibrer.

Med skalet på innehåller potatisen hälften av ditt rekommenderade dagliga intag av vitamin C, liksom vitamin B6 som boostar humöret, folsyra som minskar risken för olika typer av cancer, betakaroten för huden och ögonen samt järn.

Potatis har till och med högre halt antioxidanter än morötter, kiwi, vattenmelon, cantaloupe, räddisor och tomater.

Men hoppa över skedarna med smör till och undvik att steka den alltför ofta.”

Ja, potatis är näringsmässigt överlägset cerealier, vilket jag skrivit om tidigare. Men ät hellre annan rotfrukt som innehåller mindre kolhydrater och inte är lika irriterande för tarmen som potatis (som kan öka tarmens genomsläpplighet). Potatis är inte skräpmat, men heller inte magiskt.

“Fläsksvålar

Danskarna gillar att smaska i sig det här delikata barsnackset som de flesta vill ha men skäms för att fråga efter…

Två tredjedelar av fettet i fläsksvålarna är enkelomättade fetter vilket är bra för hjärtat. 13 procent av fettet kommer från stearinsyra, en typ av mättat fett som inte höjer kolesterolhalten.

– Eftersom det du äter är koncentrerad kollagen från hud så har det en fantastiskt hög proteingalt som gör att du känner dig mätt. Det är också bra för muskler och ben.

20 gram innehåller 2 gram mer protein än ett ägg och ungefär en femtedel av ditt rekommenderade dagliga intag. det innehåller också väldigt lite socker och bara 0,3 gram kolhydrater per påse.”

Fläsksvålar är kanske inte världens godaste tilltugg, men det är åtminstone bättre än de flesta andra. Det är rätt roligt att de nu skriver ut hur lite kolhydrater fläsksvålar innehåller som om det vore någonting positivt, när det tidigare i samma artikel står att det är bra att äta pop-corn och marmelad. Fläsksvålar är jätteäckligt.

“Nutella

Det låter som en dröm, men Nutella på mackan är faktiskt inte så tokigt för hälsan ändå. Den ljuvliga chokladkrämen innehåller lecitin, ett sojaextrakt som höjer energin och hjälper dig att känna dig mätt längre.

– Det är också färre kalorier jämfört med många sylter, har lägre GI och innehåller kalcium från skummat mjölk vilket är bra för frisk benstomme, säger dietisten och läkaren Sonia Kakar vid St George’s hospital.

Antioxidanterna i kakaon hjälper till att balansera blodtrycket och minskar risken för blodproppar. Hasselnötterna i Nutellan är utmärkt källa för de hjärt-vänliga fleromättade och enkelomättade fettsyrorna. Vitamin E höjer immunförsvaret och vitamin B höjer energinivån och förbättrar humöret- Det är också rikt på kalium, kalcium och magnesium vilket är bra för blodtrycket.

Men eftersom Nutella också innehåller massor med socker så bör man kanske inte äta hur mycket som helst varje dag.”

Jag tror nästan att detta tar priset för mest idiotiska hälsopåstående. Nutella är nyttigt nu helt plötsligt. Det finns få saker som är mer onyttigt än en skiva vitt bröd med nutella på, även om det är väldigt gott. Det är ointressant hur mycket nyttiga komponenter från nötter och kakao nutella innehåller eftersom det också innehåller massiva mängder socker. En dietist som uppmanar folk att bre en sockerlösning på sina mackor borde få sparken. Nutella är jättegott, men det är också skräpmat.

“Cheddarost

Cheddarost är späckat med kalcium! Det innehåller också stora mängder av andra viktiga näringsämnen som fosfor som ger starka tänder och ben, zink för huden, ett starkt immunförsvar och fertiliteten, riboflavin och vitamin B12 för energin och vitamin A för hud och ögon.

En bit cheddar efter måltiden neutraliserar syrorna i munnen och ökar salivproduktionen och hjälper till att hålla rent från matrester vilket är bra för tänderna.”

Ost är en helt okej mjölkprodukt då det inte har de insulinhöjande egenskaperna som mjölk och yoghurt har. Ät ost om du vill. Ost är gott.

Grattis Petra Weiss (som skrivit artikeln i Aftonbladet), du får priset för mest galna hälsoartikel hittills i år.

“Hälsoreklam” förbjuds

Posted by on October 11, 2010 Comments Off

Det har på sina håll tidigare i år skrivits om ett beslut från SLV som förbjuder viss hälsopåståenden i reklam, bland annat att omega 3-fettsyror skulle hjälpa barns inlärning och koncentration. Detta för att dessa påståenden saknar tillräckliga vetenskapliga belägg. Det här är bra, då det kan hindra folk att tro att fiskolja är någon slags mirakelmedicin. Fiskolja är jättebra och nyttigt, men fördelarna med det ska inte överdrivas. Att ta fiskolja är egentligen ett sätt att normalisera en kostaspekt. Vi har under hela vår utveckling fått i oss omega 3 i nästan lika hög utsträckning som omega 6 (som mest finns i växtfett och lite i djurfett), detta har varit det normala. Idag får de flesta i sig mångdubbelt mer omega 6 (ibland upp till 30 gånger så mycket) än omega 3, så att ta extra omega 3 i form av fiskolja är att vara biologiskt normal, skulle man kunna säga. Ta dock inte linfröolja eller liknande då omega 3-fettet i den oljan måste göras om till de vi egentligen behöver och detta görs i relativt liten utsträckning.

Något som också förbjuds är hälsopåståenden kring olika mjölksyrebakterier, vilket är enormt skönt. Jag blir lika konfunderad varje gång jag ser en reklam för en socker-mjölkblandning med tillsatser av någon enskild mjölksyrebakterie (jag vet inte om det är just denna reklam som förbjuds dock). Människans tarmflora är oerhört komplex och interagerar med oss på en väldig massa olika sätt som vi inte är i närheten av att ha kartlagt ännu. Att tillsätta någon enskild stam bakterier blir lite fånigt i sammanhanget, även om det säkert inte är skadligt. Slösa inga pengar på såna här produkter, ät istället traditionellt fermenterade livsmedel som surkål om du vill få i dig nyttiga bakterier. Det är med största sannolikhet inte heller nödvändigt (även om surkål är jättegott!) då vi har klarat oss i miljontals år utan att syra mat.

Kokos – nyttig hälsomat

Posted by on October 9, 2010 3 comments

Kanske ger ordet kokos dig associationer till varma stränder och goda drinkar, eller till pekpinnar från din doktor om att det är dåligt för hjärtat? Kokosnöten har både haft en storhetstid och fått stå i skamvrån som en riktig hälsobov. Läs vidare och ta reda på sanningen om kokosnöten!

Kokosnöten, som egentligen är ett frö, är både näringsrik och god. Den är ganska proteinrik och har ett lågt GI. En tredjedel av innehållet i kokosnöten består av fett och mycket av detta fett är mättat, men det är inte samma slags mättat fett som vi hittar i kött och mjölk. Kokosnötens mättade fetter är kortare än fetterna från djur. Fetter är nämligen kedjor av kolatomer och hur lång kedjan är avgör tillsammans med hur kolatomerna sitter ihop vilket slags fett det rör sig om.

Att fettet i kokosnötter är kortare är en av de saker som gör kokosnöten i det närmaste unik i vilka effekter den har på vår hälsa. De här kortare fetterna omsätts inte på samma sätt som andra, längre, fetter och har vissa speciella egenskaper.

Kokos bidrar till ett bättre immunförsvar

Nästan hälften av det totala fettet i kokosnöten består av ett slags fett som kallas för laurinsyra. Laurinsyran kan i vår kropp dessutom göras om till något som kallas för monolaurin. Både laurinsyran och monolaurinet är antibakteriella, de hjälper alltså till att bekämpa skadliga bakterier. Visste du att laurinsyra också finns i modersmjölk? Det är ett sätt att skydda barnet från infektioner. Genom att äta kokos och kokosprodukter kan du också få tillbaka detta skydd du hade som spädbarn.

Alla celler i vår kropp är omgivna av ett lager fett som kallas för cellmembran. Det fett vi äter påverkar hur dessa membran ser ut och är sammansatta och det verkar som att när vi äter mycket laurinsyra gör detta att cellerna skyddas mot virusangrepp. Virus är nämligen som små kapslar uppbyggda av protein och fyllda med arvsmassa. De sätter sig på våra celler och injicerar sin arvsmassa vilket lurar cellen att tillverka nya virus. Laurinsyran gör att virus har svårare att injicera sin arvsmassa och laurinsyran verkar också kunna inaktivera virus så att de inte kan injicera sin arvsmassa överhuvudtaget.

Det finns en jästsvamp som kallas för candida ablicans som lever i vår munhåla och magtarmkanal. Candida är normalt harmlös och gör ingen skada men ibland kan Candida ge upphov till något som kallas för ”kronisk mukokutan kandidos”, en överdriven tillväxt av svamp i kroppen. Det drabbar oftast människor med försvagat immunförsvar men vissa menar att en mildare form av överväxt är vanligt hos människor som äter mycket socker och snabba kolhydrater. Studier har visat att kokosfett är mycket effektivt för att bekämpa både candida och andra jästsvampar i kroppen.

Kokos ger bättre blodfetter

Kokos och kokosfett har i studier visat sig ge förbättrade blodfetter och en minskning av fettet runt midjan, alltså den fetman som är kopplad till en högre risk för hjärt-kärlsjukdom. Detta går stick i stäv med de varningar som förr utfärdats om att kokos skulle vara dåligt för hjärt-kärlhälsan. Om något så är kokos bra för densamma!

Kokos är bra för magen

Fettet i kokos har dessutom visat sig vara bra för människor med kroniska inflammatoriska tarmsjudkomar som Crohn’s och minskar genomsläppligheten i tarmen. Det låter kanske konstigt men faktum är att många har problem med att deras tarm är vad man närmast kan beskriva som sliten och det gör att saker som inte ska kunna smita igenom tarmväggen in i kroppen gör det. Det kan sedan orsaka en mängd besvär och sjukdomstillstånd.  Om du äter kokos minskar du risken för att detta sker.

Kokos gör dig mätt och höjer din ämnesomsättning

Studier gjorda på både djur och människa visar att fetterna i kokos höjer ämnesomsättningen och gör oss mätta. Personer som får äta en frukost med en riklig mängd av dessa fetter äter spontant mindre till lunch och deras kroppar gör av med mer energi utan att de ens behöver röra på sig! Många menar att en större konsumtion av kokosprodukter skulle kunna minska risken för övervikt.

Det finns indikationer på att fetterna i kokos kan göra att de essentiella (livsnödvändiga) omega 3 och omega 6-fetterna inte oxideras (förbränns). Detta skulle då kunna göra att behovet av de essentiella fetterna inte är lika stort om kokosfett intas i tillräckligt mängd. Goda nyheter för dig som inte gillar fisk.

Kokosprodukter

Det finns en mängd olika kokosprodukter på marknaden idag, den vi ser och använder mest är kanske kokosmjölken. Kokosmjölk har kallats för asiens grädde och framställs genom att rivet fruktkött från kokos pressas. Vi får då en söt och krämig produkt som passar mycket bra i soppor och grytor. Kokosmjölk är en god källa till det nyttiga kokosfettet och till många vitaminer och mineraler.

Riven kokos har vi, som många vet, använt länge i bakning och tillverkning av sötsaker. Men riven kokos passar också i en hel del lagad mat och i sallader.

Kokosfett, eller kokosolja som det också kallas, är något som sälja i butikerna framförallt kring jul då det görs mycket ischoklad men kokosfett passar utmärkt som matfett också till vardags. Det är mycket värmetåligt och bränns inte vid så lätt, vilket gör att det många gånger passar bättre än smör och olja till stekning. Det är också mycket prisvärt och naturligtvis den främsta källan till de nyttiga kokosfetterna.

En del kanske har sett att kokosfett också säljs i hälsokostbutikerna? Det är en kallpressad form av kokosfett (extra virgin) och har till skillnad från det kokosfett som finns i din lokala matbutik en distinkt smak av kokos. Kallpressat kokosfett har vissa hälsofördelar jämfört med det vanliga kokosfettet, antagligen beroende på att en del ämnen som försvinner vid processningen av det vanliga kokosfettet finns kvar. Dessa hälsoeffekter kan du dock få genom att äta färsk kokosnöt eller andra kokosprodukter så om du inte gillar smaken av det kallpressade kokosfettet kan du hålla dig till det vanliga.

Till sist har vi ju såklart kokosnöten. Kokosnöt har en speciell söt smak som kommer fram när du tuggar på den ett tag och kan passa bra i yoghurt eller kanske i sallader. Kokosnötter är inte så svåra att öppna som många tror, så länge du har en rejäl hammare och lite tålamod!

Lchf i Expressen

Posted by on August 2, 2010 1 comment

Expressen la idag upp en artikel om lchf på sin hemsida. Artikeln handlar om Agnetha, som gått ner 45 kilo på ett år med lchf. Detta är inte ovanligt för de som håller en strikt kost och har mycket vikt att tappa. Många behöver inte ens vara superstrikta för att gå från övervikt till normalvikt. Kanske någon brödskiva här och där och någon efterrätt på helgen, om kolhydraterna hålls nere så går de ner i vikt i alla fall. Lite kommentarer, i vanlig ordning:

“LCHF är en kontroversiell diet.
– Man ska vara försiktig. Mycket tyder på att LCHF är farligt om man slarvar med dieten och inte lyckas gå ner i vikt. Då kan man få förhöjda blodfetter, säger Claude Marcus, fetmadoktor och professor vid Karolinska Institutet.
Ingrid Larsson, klinisk näringsfysiolog på Sahlgrenska universitetssjukhuset, rekommenderar inte dieten till någon.
– Vi har ingen kunskap om hur den påverkar kroppen över tid.”

Nej, lchf är inte farligt. Om du slarvar med dieten, alltså äter massor med socker, får du förhöjda blodfetter ja. Man får nämligen det av socker, men då äter man inte lchf. Det finns heller ingen anledning att tro att lchf skulle påverkar kroppen negativt över tid, så länge man ser till att få i sig allt man behöver genom att basera alla måltider på kött och grönsaker och sedan lägga till fett tills man blir mätt. “Vi” vet däremot att en kost bestående av en massa kolhydrater, raffinerade växtoljor och cerealier påverkar kroppen negativt på sikt. Jag älskar att dietister och nutritionister alltid uttrycker sig på detta sätt. De säger “vi” för att få det att framstå som att alla experter tycker samma sak, oerhört fult och oärligt.

Men sen kom en riktig skräll:

“Men Claude Marcus menar att den kan vara en bra diet för de som är kraftigt överviktiga.”

Det var som f-n (ursäkta språket)! Jag trodde aldrig att Claude Marcus skulle uttala sig på detta sätt. Upp är ner, svart är vitt och så vidare.